Drop in hos doktorn

När dottern (den äldsta) var på besök började vi dagarna med en hundpromenad. Vi gick i en timma, sen kunde vi med gott samvete äta både en rejäl frukost och fika. Under dessa trevliga morgonpromenader hann vi prata om både det ena och det andra men tyvärr började jag efter några dar få ont i mitt högra ben.

Jag började gnälla över mitt ben, som gjorde mer och mer ont, och efter en sömnlös natt kom jag fram till att jag förmodligen hade fått blodpropp i benet. På morgonen ringde jag sjukvårdsupplysningen. Jag beskrev mina symptom (inte min hemmagjorda diagnos). Sköterskan tyckte att jag omgående borde åka till en vårdcentral och kontrollera mitt ben eftersom hon inte kunde utesluta blodpropp (!).

Jag valde att åka till "Drop in vårdcentralen" på Henån och fick börja med att ta en nummerlapp. En kvart senare blev jag inkallad till en sköterska för en första sållning. Eftersom jag måste undersökas av en doktor,  fick jag därefter gå till kassan och betala 200 kr för besöket. Sen fick jag på nytt sätta mig och vänta. Efter ytterligare en kvart blev jag inkallad till doktorn som snabbt kunde ställa diagnosen ischias (puh). Han förklarade att jag hade fått en nerv i kläm mellan två kotor och ritade följande pedagogiska skiss

Därefter började doktorn skriva ut tabletter. Medan han skrev frågade jag lite om makens "hälsporre" och fick lite råd som jag kunde vidarebefordra. Vi kunde båda äta samma medicin (extra stor förskrivning) eftersom tabletterna var bra även för denna åkomma.

Sen passade jag också på att fråga vad han tyckte om privata akutmottagningar av typen "Drop in" - han var måttligt förtjust. Det var som gamla tiders fattigvård - den som gav det lägsta anbudet fick uppdraget. Jag gick dock nöjd från vårdcentralen efter mindre än en timma. Mitt onda ben skulle snart bli bra, jag hade klarat av både benet och sporren på mycket kort tid till det facila priset av 200 kr. (I går hade vi besök hemifrån - de berättade att de fått vänta sju timmar innan de fått träffa en doktor på Sundsvalls sjukhus!!)

Väl hemma tog jag en tablett och gick och la mig. Efter en stund kände jag hur värken försvann och jag blev bra. För säkerhets skull tog jag ytterligare en tablett sen behövde jag inte fortsätta medicineringen. LÅ blev också snabbt bättre i sin fot men han har fortsatt knapra på mina tabletter - hoppas han blir helt återställd snart. Det är precis så här jag tycker sjukvården ska funka - snabb mottagning och undersökning, ofarlig åkomma, billigt, rätt medicin och sen frisk.

Tom vårdcetralskorridor