Arundhati Roy; De Små Tingens Gud ****

Vilken fantastisk bok De Små Tingens Gud är!! Läs den!

Man befinner sig i Indien, när man läser boken. Man känner värmen, dofterna, smakerna - allt. Man "lever" i den familj boken handlar om. Handlingen är ofta skildrad ur barnens synvinkel - tvåäggstvillingarna som mer eller mindre lever i symbios. Roy har ett fantastiskt språk. Hon leker med orden. Språket och orden har en egen själ. Hon gör om verben till subjekt - hon bygger om språket (Roy är arkitekt). Hon är helt respektlös mot språkets syntax (kan stundtals vara svårt att förstå). Ibland, när det är barnen som pratar, skriver hon baklänges. Språket är hennes vapen.



Vad handlar då boken om? På det yttre planen handlar "De Små Tingens Gud" om en familj med två barn, deras mamma och mammans bror och hand dotter, barnens mormor och en gammelfaster samt en kastlös man som jobbar för familjen. Men man kan också säga att boken handlar om klassmotsättningar och de konflikter detta leder till, kvinnor/män, kasttillhörighet/kastlöshet, vuxna/barn och framför allt tror jag den handlar om makt - man slickar uppåt och vänder kappan efter vinden.

Bokens uppbyggnad är lite komplex - den följer ingen tidsaxel och Roy växlar mellan olika betraktare. Det kan vara lite svårt att tränga in i boken. Undan för undan får man en massa nycklar som jag tyckte vara svåra att tolka när jag läste boken för första gången. Man vet vad som ska hända men ändå vet man det inte. Jag var hela tiden rädd för att läsa vidare, samtidigt som jag ville veta hur det skulle sluta. Är det Velutha som är de små tingens gud?

Författaren Arundhati Roy är i 50-års åldern och utbildad arkitekt men också samhällsdebattör, fredsaktivist och politisk skribent. Hon har levt med den maoistiska gerillan i Indien. De små tingens gud fick Bookerpriset 1997 och har sålts i sex miljoner exemplar. Roy har bara skrivit denna enda roman och hon har sagt att den inte får filmas.