Tribadernas natt

Vad enkelt allt är i när man inte har något att välja på.

Jag har varit i Sundsvall en och en halv dag (kortspelsgänget hade träff) och på denna korta tid hann jag klippa mig, köpa byxor och kofta, gå på teater, ta en promenad i naturen (Stornäset) och, förstås, spela kort. Jag har nästan alltid köpt byxor i samma butik (uppläggning ingår i priset) och precis som vanligt var det bara att gå in affären - sen var saken klar. Ska man gå på teater får man välja den teater som finns - utbudet är så att säga begränsat. Man behöver inte välja och sen bestämma sig för att det trots allt är skönast att stanna hemma.

 

Men den här gången skulle det ha varit bra om vi hade haft något att välja på för jag tyckte inte Tribadernas natt av P O Enquist var bra. Handlingen utspelar sig i Köpenhamn där Siri von Essen (som låg i skilsmässa från August Strindberg) höll på att sätta upp en Strindbergpjäs på Dagmarteatern. Under repetitionsarbetet kom August på besök och så började de och Marie (Siris väninna) att bråka och det höll de på med i två timmar – något tjatigt. Tribadernas natt är en omtalad pjäs som har spelats på många teatrar både i Sverige och utomlands - lite svårt att förstå. Jag tyckte skådespelarinsatserna var bra (även om vissa personer kändes för gamla för de personer de gestaltade) men oj, oj, oj så överdrivet och tjatigt det blev.