Äntligen ..

.. har det blivit sommar och sol. Härligt, härligt - två dagar med sommarväder som jag har utnyttjat maximalt.

Först åkte maken och jag med SLs (Stockholms lokaltrafik) båtlinje från Nybrokajen till Lidingö. Sen åkte vi vidare till Gåshaga brygga - längst ut på Lidingö - med ett litet tåg (Lidingöbanan) och så åter till stan med en Waxholmsbåt.

Dagen efter åkte döttrarna och jag med båten Storskär till Vaxholm. Vi åkte genom en otroligt vacker skärgård. Sen gick vi runt i Vaxholm några timmar - åt lunch, pratade och njöt.

Det var första gången jag var i Vaxholm (om man undantar att jag åt julbord där en mycket mörk kväll för hundra år sedan). Båten vi åkte med stannade vid en massa småöar på vägen. Ingen talade om vad de olika bryggorna hette så man fick sticka fram nosen och försöka se vad det stod på skyltarna. När vi enligt tidtabellen borde vara framme i Vaxholm, kikade jag fram och såg en skylt där det stod Wa, sen kom en bokstav jag inte kunde läsa och så tyckte jag att det stod holm. Jaha, nu är vi framme i Vaxholm sa jag till mannen som stod bredvid. Nej, det är vi verkligen inte - blev svaret. Han kunde inte säga var vi var (skylten gick som sagt inte att läsa) men att tro att denna lilla kobbe skulle vara Vaxholm tyckte han uppenbarligen var mycket dumt. När vi så anlöpte den brygga som verkligen var Vaxholm, kunde jag förstå honom - Vaxholm är ju skärgårdens huvudstad.