Vi tog tvärbanan till Sickla udde och promenerade vidare - i riktning mot berget. Det var inte helt lätt att hitta dit. Vi råkade hamna på fel sida av vägen och kunde inte komma över med mindre än att gå tillbaka - aldrig kul. Så vi gjorde en ändring i planeringen och fortsatte rakt fram och hamnade i ett nybyggt bostadsområde - Saltsjöqvarn.
Vi forsatte gå utefter vattnet, passerade ett gammalt sjukhus och ett, tu, tre hade vi kommit till foten av berget som var målet för promenaden. Det var ganska jobbigt att ta sig upp till toppen men väl där hade vi en formidabel utsikt över stan. Berget eller möjligen restaurangen, som finns på toppen heter Fåfängan, och har en gång i tiden tillhört det nedlagda sjukhus vi passerade tidigare. Där, i restaurangen, serverade man skaldjursbrunch men vi som bara var sugna på en kopp kaffe platsade inte inomhus. Vi kunde få en kopp kaffe men var tvugna att sitta ute i blåsen (fullsatt sa man - men flera bord var lediga) och vi kunde inte heller få köpa en enda liten kaka från det dignande bordet! Men utsikten var mangefik!
På hemvägen gick jag och funderade på ordet fåfäng (som jag trodde fåfängan kom från) och kunde inte riktigt förstå varför platsen fått detta namn. När jag googlade fick jag förklaringen: Ordet fåfäng kan betyda både flärdfull och meningslös. Ordet fåfängan, däremot, är ett gammalt namn på paviljong eller lusthus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar