Kategorier

lördag 28 april 2018

Bloomsbury Spirit

Det är mycket roligare när man är förberedd.


I tisdags skulle bokcirkeln åka till Artipelag och titta på utställningen Bloomsbury Spirit. Men innan jag åkte dit hade jag förberett mig och "lärt känna" Bloomsburygruppens medlemmar.

Jag började med Ingela Linds bok "Leka med modernismen" som jag läste från pärm till pärm. Fortsatte med Angelica Garnetts (Vanessa Bells dotter) självbiografiska bok "I all välmening" - som jag dock inte hann läsa klart och, slutligen, tittade jag på filmen "Carrington".

Interiör från Dora Carringtons hem,
där filmen visades i "öppna spisen"

Filmen handlade om Dora Carrington, hennes vän Lytton Stratchey och deras liv i och kring Bloomsburygruppen. Bra film som gav en känsla för hur de levde.

Målning förställande Lytton Stratchey
På Artipelag hade man byggt upp en fantastisk utställning som återspeglade både tidsandan (1905-1930) och miljön. Man presenterade också de enskilda medlemmarna på olika sätt.


Där fanns hela interiörer från deras hem i Charleston Farmhouse många konstverk som medlemmarna målat, kläder från tiden, fotografier, Virginia Woolfs böcker med orginalomslag ritade av hennes syster Vanessa och mycket mer.


"Mot fyren" läst i bokcirkeln

Pressen man använde för att
trycka Virginia Woolfs böck


En fin och påkostad utställning.











Vi fick en trevlig folder när vi besökte utställning. Där presenterades medlemmarna, deras tankar och filosofi. De trodde på ett associativt tänkande. De kritiserades och betraktades som bortskämda esteter men var inga hycklare och inte heller lyxlirare. De har framställts som lättjefulla drönare eftersom de inte såg lönearbete som livets mening. Även medlemmarnas vapenvägran kritiserades hårt. Men de uppskattade skönhet och vänskap. De lyssnade på varandra - lyssnandet som är en av demokratins glömda grundpelare. Socialt var de fel för de kom från en liten upplyst krets och, utan att förneka sin borgerliga bakgrund, sympatiserade de ofta med socialismen och arbetarklassen. De var inte materialister utan idealister. Bertrand Russells studie "Till lättjans lov", där han drev idén om allmän (kort) samhällstjänst och kritiserade tesen att lönearbete är livets mening är lika aktuell idag som 1937.

1 kommentar:

  1. Att du förberett dig så bra förvånar mig inte! Du är så noggrann och det ger så mycket tillbaka. Bra beskrivning av vårt besök. För oss " mediokra"som bara åkte dit var det en trevlig utställning. Erik och jag har ju besökt Charleston i södra England som varett lantställe som tillhörde Bloomsbury gruppen var det en flashback. En fin upplevelse!

    SvaraRadera