Beredskap

Vi åt lunch nere vid bryggan. Efter lunchen satt vi kvar på bryggsoffan och höll ett vakande öga på småpojkarna som lekte i vattnet.

Härligt väder. Lagom mycket sol och en lätt, mycket lätt bris gjorde livet perfekt.

Då tornade mörka moln upp sig bakom berget. När vi tittat och begrundat molnen en stund insåg vi att det inte var moln utan rök. Eldsvåda! Vad göra? Man har ju fått respekt för bränder efter allt som hänt de sista åren. Man vet aldrig hur en eldsvåda kan utveckla sig.

Dottern och jag tog bilen och åkte mot eldhärden. Tänkte först kolla läget, sen ringa SOS alarm - om det krävdes.

När dottern tagit sig fram i den mycket steniga och oländiga terrängen, såg hon att det brann rejält - höga lågor. Precis då hörde vi sirener. Strax därefter var flera brandbilar på plats.

Då åkte vi tillbaka hem och förberedde oss för evakuering. Jag plockade ihop en kasse med min telefon, min i-pod, min kikare och mina bridgeböcker. Maken stoppade ned sina datorer och dottern sina läroböcker. Med dessa minimala packnigar kände vi oss trygga och var beredda att lämna stugan med kort varsel.

Ändå förunderligt att det var så lite vi ansåg nödvändigt att ta med vid en utrymning. Varför samlar vi då på oss så oändligt många prylar? Prylar som vi egentligen inte behöver? Dags för eftertanke inför nästa inköp.