Färg

Alla vill vi nog vara en aning kreativa - inte alltför förutsägbara. Men vanans makt är stor.

En sak som man dock kan upprepa i det oändliga utan att vara regid är frukostens sammansättning.

Vi äter en liten tallrik yoghurt med skivat äpple och valnötter, en macka med ost, juice och kaffe varje förmiddag hela sommaren. Smakar alltid lika gott. Dessutom håller man sig mätt länge.

Men så började jag tycka illa om yoghurten. Tyckte den smakade surt. "Nu har jag förätit mig" tänkte jag "nu är det för evigt slut med yoghurt för min del". Jag gör så ibland, äter samma sak gång på gång och plötsligt börjar jag tycka illa om det som nyss var gott. Så blev det för ett tag sedan när jag ätit makrill för många gånger. Det blev för mycket av det goda. 

Synd, för yoghurt är en sån perfekt frukostmat på sommaren. På vintern gäller gröt - då kan jag nästan inte få ned yoghurt.

Men så råkade jag få syn på yoghurt-paketet. Där stod det "Yoghurt med syrlig karaktär". 

Om man ska sälja yoghurt med specialkaraktär kan de väl (för tusan) markera det med avvikande färg och tydliga skyltar. Det var på vippen att jag för alltid hade gett upp mina goda sommarfrukostar.

Någon som däremot visar sin egenart med annorlunda färg är näbbgäddan - gröna ben - och näbbgädda kommer jag inte att kunna föräta mig på eftersom vi bara får en vart tionde år.