Gnocchi med taleggio och broccholi, recept 3

Det tredje receptet jag lagade från min julklappskokbok blev en rätt med gnocchi och taleggio som stomme.

Gnocchi har sitt ursprung i Italien och kan göras på potatis, mannagryn, vetemjöl eller brödbitar. I Italien äts den som förrätt eller som alternativ till soppa och i Rom med omnejd som alternativ till pasta. Men, enligt mitt förmenande, är det ett uselt surrogat till pasta - känns väldigt torrt. Jag gjorde inte mina gnocchi själv utan plockade en påse direkt ut kyldisken.

När alla ingredienserna var stekta skulle jag smula ned Taleggio i rätten. Taleggio var en ny bekantskap som beskrevs så här när jag googlade: "Taleggio är en halvmjuk, kittost som fått sitt namn efter dalen Val Taleggio i Lombardiet i norra Italien. Osten har ett tunt skal och en kraftig arom, men smaken är mild och förvånansvärt fruktig. Det är en ost med rejäla anor, och har funnits sedan antiken, och är således en av de allra äldsta mjuka ostarna vi känner till. Redan den gamle tänkaren Cicero nämner osten i sina texter." Alltså en ost fin som snus men ganska smaklös.

Jag började med vitlöken som jag stekte tillsammans med broccholin. Sen stekte jag gnocchin i smör på ganska hög värme, hällde tillbaka broccholin i pannan och smulade ned osten och lät den smälta. Sen var det dags att krydda med salt och peppar och så var hela anrättningen klar. En ganska enkel och snabblagad rätt.

Resultatet blev en middag som var helt ok men aningen torr och lite smaklös - trots den fina osten och vitlöken.

Maken tyckte jag borde gjort en sås och hällt över. Det är möjligt att det skulle satt lite piff på anrättningen. Jag kunde ju gjort ostsås på taleggion. Trots att ingen av oss blev överförtjust var det roligt att pröva denna annorlunda anrättningen. Dessutom var den säkert bra för miljön eftersom den var helt vegetarisk. Men i kväll blir det sushi!