Ädel konst

Sommarstugeliv utan barn är stillsamt. Vi jobbar med små projekt och tar det lugnt.

Med viss assistans har jag dock lyckats rensa de igenvuxna landen till acceptabel nivå. Tyvärr kommer det inte att bli några stora skördar i år heller. Men mina odlingar ger en känsla av att vi är självförsörjande (en skön, grön känsla) även om vi inte ens kommer upp till en självförsörjningsgrad på en procent. I år verkar inte heller tomaterna ge särskilt stora skördar trots att jag varje morgon går ner för trappen, öppnar dörren till växthuset och ger dem en skvätt kärlek i form av vatten.

Maken har haft fullt upp med att få ordning utomhus men har dessutom hunnit måla huset - den sida som fått nya fönster. Jag bidrog i måleriet med ett litet staket (ska bli avgränsning för Freja - svärdotterns hund).`

På motionsfronten har jag dock nått oanade höjder eller ska jag säga längder - cyklar så gott som dagligen 10 minuter på min motionscykel. Under mina cykelturer, inne i lilla förrådet, lyssnar jag på "Sommar". 

Resten av tiden gör jag som Gudrun Persson säger i sitt sommarprogram "Övar mig i den ädla konsten att göra ingenting".

Även maken övar