I höstas gjorde vi en Noravandring (i makens fotspår) följt av stor familjefest. Dottern blev så tilltalad så hon ville göra ännu en fotspårsvandring. Denna gång i min mamma Fridas fotspår.
Jag har två kusiner som växte upp på samma gård som min mamma. De känner båda till familjens bakgrund mycket bättre än jag. I god tid före vandringen varskodde jag min jämgamla kusin om vad vi hade i "kikare", hälsade på och åkte runt i bygden och tittade på alla platser med familjeanknytning. Jag pratade också med min andra kusins dotter, som numera bor på gården "Gadebacken", där min mamma växte upp. Vi fick lov att komma dit och titta runt.Gadebacken |
Min morfar Johan föddes under andra halvan av 1800-talet (1861) på gården Lunden i Fågelkärr.
Han jobbade under många år på ett tegelbruk i Tönsberg i Norge tillsammans med flera från hemtrakten. Så småningom återvände han till Fågelkärr. Där köpte han 1895 gården "Gadebacken", tillsammans med sin bror Nestor, för 2.102 kr och gifte sig med Hedda som bara var 18 år - hälften så gammal som han själv.
Hedda (född 1883) var dotter till en skomakare från Yllene - ett par mil bort. Alla Heddas syskon hade emigrerat till USA, vilket säger mycket om de levnadsvillkor som rådde under slutet av 1800-talet och första halvan av 1900-talet.
Efter några år köpte Johan ut sin bror. Sedan levde han och Hedda kvar i Fågelkärr och drev det lilla jordbruket resten av livet.
Vägen till Yllene |
Hedda och Johan fick tio barn - några dog unga men sex levde tills de blev gamla. Min mamma föddes som nummer tre i syskonskaran. Jag tror hon gick i skola fyra år men min kusin tror hon gick sex år - ingen av oss vet riktigt. De två första åren låg skolan i Humkekärr.
Resterande år gick hon i Branneby skola. Till Branneby var det si så där en halvmil att gå men hon behövde bara gå tre dar i veckan eftersom det var varannandagsskola. När det var mycket att göra på gårdarna var det inte ens varannandagsskola som gällde. Då fick barnen stanna hemma och hjälpa till - t ex när potatisen skulle ur jorden.
`
Branneby skola - idag privatbostad |
När Frida gått ut skolan gick hon och "läste" ett år. Sen konfirmerades hon och betraktades därefter som vuxen och skulle "stå på egna ben". Jag vet inte vad hon gjorde de kommande åren men troligen jobbade hon som piga, för hon pratade mycket om hur eländigt det var att vara piga. 1927 flyttade hon till Slottet i Hamburgsund och fick jobb som hushållerska.
1931 flyttade hon vidare till Göteborg och började jobba som hembiträde hos en fin familj på Hedåsgatan - mitt i stan. Tre år senare började hon jobba på tvättinrättning - först på epidemisjukhuset, sen på Sahlgrenska sjukhust och slutligen, från det att jag börjat skolan, på Järnbrottstvätten. Då fick jag åter full frihet - fick klara mig själv och göra vad jag ville tills det var dags att äta middag. Under sina sista yrkesverksamma år jobbade min mamma inom åldringsvården.
Från 1931 hyrde hon en liten lägenhet i Annedal tillsammans med sin syster. De delade lägenhet tills min mamma 1945 gifte sig. Då var hon 39 år, alltså dubbelt så gammal som sin egen mamna var när hon gifte sig. Vi bodde kvar i Annedal till 1954.
Sedan var det dags för modernisering! Då, när jag var sju år, flyttade vi till en nybyggd lägenhet i Kaverös i Västra Frölunda. Det var ett lyft i vår bostadsstandard. Vi fick en stor lägenhet på 54 m² med all tänkbar lyx - kylskåp, centralvärme, varmvatten, balkong, badrum med toa och två rum (storarummet och lillarummet). Jag minns hur jag njöt av att bada i det fina badkaret. Västra Frölunda var på den tiden nybyggarland, fullt med ungar, en liten skog och gottaffär. Vi lekte utomhus hela dagarna. Minns att "Röda och vita rosen" och "Land och rike" var vanliga lekar. På kvällen samlades alla ungarna hemma hos en kamrat som hade TV. Vi satt alla på golvet runt TVn och glodde fascinerade på "Tant Anita och tekevinken". Efter några år köpte också vi TV.
Tyvärr fick vi inte till någon fotspårsvandring i år men nu är mallen klar. Det är bara att ge sig iväg.
Mycket bra! Vi gör det nästa år!
SvaraRadera