Det är korna Sisko, Pirkko, Ilona och Lina samt Siskos månadsgamla kalv Sokkeri, som tillsamman med flickan (den namnlösa flickan, bokens berättarröst), kopigan och grannpojken flyr kriget i Finland 1944 för att komma till Sverige. Denna flykt kan man läsa om i Rosa Liksoms bok Älven.
De flyr från det krig som pågår i finska Lappland från september 1944 till april 1945. Lapplandskriget är Finlands tredje krig under andra världskriget och fördes mot Nazityskland. 75 procent av befolkningen i finska Lappland evakuerades. Finland utkämade ytterligare två krig mellan 1939 och 1945. Först finska vinterkriget, från 30 november 1939 till 13 mars 1940, sen fortsättningskriget, från 25 juni 1941 till 19 september 1944.
Barnen som flyr tillsammans med familjens kor har det tufft. Flickans båda bröder har dött i kriget, hennes pappa är inkallad och hennes gravida mamma har rest i förväg. Till slut kommer de fram till älven och upp i båten som ska föra dom till kungariket Sverige. I båten råder panik - "Det fanns mer kor och människor än rum för fötterna". Precis som idag måste människor fly i överfulla båtar för att hitta en plats där de kan överleva.
När gruppen kommit till Sverige startar en ny förnedrande process - de får klä av sig nakna, granskas, tvättas och avlusas innan de får fortsätta till ett läger. I kungarikts läger är man mycket rädd för tub (tuberkolos).
Flickan stannar inte så länge i det första lägret då hon inser att hennes gravida mamma behöver henne. Hon ger sig iväg på ännu en tuff och strapatsrik färd. Det är så hårt att man förundras över att hon klarar sig.
Sen får vi följa livet i ett svenskt flyktingläger. När det gäller flyktingläger har vi inte mycket att yvas över i Sverige. Relationen mellan flickan och hennes bara 16 år äldre mamma är full av konflikter. Skildringen av lägerlivet och deras långa hemfärd ger en känsla för hur svårt det är att vara flykting.
Boken har ett tungt, gammaldags, mustigt men vulgärt språk med många ord vi inte använder i dagligt tal t ex verst som är ett längdmått och motsvarar 1066,8 m. Tack vare de korta meningarna är den ändå lättläst. Den har också många "nyord" - "Vi låg som mjukar i en tunna och värmde varandra" och fina miljöbeskrivningar - "Jag lyssnade till kylans ylande och rymdens brus". Men jag blev förvånad över att boken hade så många språkliga fel - kan kanske bero på översättningen eller dålig korrekturläsning.
Sammanfattningsvis var Älven en fängslande bok som kändes väldigt finsk och hade huvudbudskapet; människans vilja är att under alla omständigheter överleva.
Innan vi började diskuterade Älven blev vi bjuda på en toppenlunch hemma hos en av deltagarna. Vi var alla överens om att boken var mycket läsvärd med många kopplingar till vår egen tid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar