Kategorier

söndag 13 april 2025

En krigets och kärlekens man...

 ... handlar om mannen som var premiärminister vid första världskrigets utbrott och hans relation med en ung adlig kvinna.

"Premiären"

Huvudperson i boken "En krigets och kärlekens man" är Storbritanniens premiärminister Henry Asquith. Samtidigt som han försöker avvärja att England ska dras in i första världskriget träffar han sin älskade Venetia Stanley så ofta han kan. De skriver brev till varandra flera gånger om dan - möjligt i en tid när postutdelningen sker 12 gånger per dygn. Asquith skriver de vackraste kärleksbrev man kan tänka sig och träffar Venetia mellan diskussioner i parlamentet, krigsrådet, regeringssammanträden och kungaaudienser.

Venetia Stanley
Trots att kriget kommer allt närmare, fortsätter man att umgås på fina middagar, dricka whisky på klubbar och spela bridge. Allt känns overkligt, nästan absurt. Brev och telegram skickas mellan ambassader och ministrar - en del vädjar om lugn andra vill ha krig. Vad är det egentligen som avgör om ett krig ska bryta ut? Allt verkar så slumpmässigt.

Premiärministern (kallad premiären) jobbar för fred men det gör inte alla. I regeringen finns flera krigshetsare - en av de värsta är Winston Churchill. 


Jag valde "En krigets och kärlekens man" när jag lyssnat på en intervju med författaren Robert Harris (manusförfattare även till Konklaven) i Babel. Handlingen baserar sig på premiärminister Asquiths brev till Venetia. Venetia sparade alla brev hon fick, Asquith förstörde sina. Boken är därför en mix av sanningsdokument och "fiktion" då alla premiärministerns brev är autentiska.

Berättelsen har ytterligare en dimension. Är premiärministern och/eller Venetia spioner? Varför skulle Englands premiärminister annars skicka hemligstämplade dokument till sin käresta?

Jag gillade "En krigets och kärlekens man". Tyckte den var fängslande och intressant och de vackra kärleksbreven är ju "på riktigt". Boken ger "kött på benen" och skiljer sig från andra torra historieböcker.

Författaren Robert Harris

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar