Utanför turiststråken

Under vår andra dag i Bucchara tittade vi på handknutna mattor och saxar gjord som tranor men först åkte vi till ännu en pampig moské - Kalyan-moskén.

Enligt legenden ska Djingis Kahn ha tittat upp på den ca 48 m höga minareten med huvudet så kraftigt bakåtböjt att han tappade sin hatt. Han ska då ha sagt att han aldrig tidigare böjt sig för någon eller något men att byggnaden var så storslagen att den tvingade honom att bocka och därför fick minareten stå kvar när hans armé jämnade staden med marken 1220.

När vi var klara med moskén besökte vi en mattaffär där man knyter och säljer mattor. Eftersom det var söndag, var det inga kvinnor som satt och jobbade (de flesta kvinnor jobbar dessutom hemifrån) men vår guide lyckades ändå fixa till en kort demonstration. 

Sen berättade en kvinna hur man jobbade, vilka olika typer av mattor som fanns och att priset beror på hur tätt knutna mattorna är. Priserna varierade mycket men stora silkesmattot var dyra.

På eftermiddagen hade vi inget program - då passade vi på att ge oss iväg bort från turiststråken. Andra besökte Buccharas badanläggning och några letade souvenirer.

Vi började vår "ledighet" med att titta på lerkupolerna både utifrån...

.... och inifrån.

Sen lämnade turiststråken och kom ut i de mer ruffiga delarna av stan.

Ingången till en enkel moské med klockor som visade när det är dags att be.

När vi blev fikasugna slog vi oss ned på en liten restaurang där lokalbefolkningen skulle äta sin söndagsmiddag (man höll på att duka fram).

På restaurangen fanns helt vanliga bord och stolar men det fanns också stora, upphöjda soffor med kuddar, som man satt på med böjda ben, framför ett lågt bord - kallas tapchan. Såg ytterst obekvämt ut.

Medan vi satt på restauranger hörde vi böneutrop från den intilliggande moskén.

Jag förstod inte vad de gröna brevlådorna utanför moskéerna hade för funktion - såg dom på många ställen. Hade tänkt fråga vår guide men glömde bort det.

En trevlig eftermiddag med annorlunda vyer.