Dags att vandra vidare

Nu när jullovet är slut, tar den (lobotomerade) lucian sitt följe och vandrar ut. Även om hon inte har bränt sitt ljus i båda ändra har hon i alla fall bränt det så långt att bara veken är kvar. Tiden är inne för henne och hennes följe att vandra vidare  och börja samla krafter till nästa års luciatåg.

Jullovet här i Sundsvall har varit bra om man undantar att vi drabbades av flunsan. Vi åt julmat, fick besök av tomten, lyssnade på julmusik i kyrkan, hälsade på vänner och fick besök av andra, gick på bio, läste julklappsböcker och spelade bowling. Hela stora familjen var samlad några kvällar.

När man har barn i familjen måste man räkna med att de sprider virus omkring sig och det hade barnens farmor och farfar smart nog gjort - de hade vaccinerat sig. Det borde jag också ha gjort och det ska jag göra nästa gång det är en influensa på gång. Trots att jag inte tror att jag drabbades speciellt hårt blev jag väldigt sjuk med feber, ont i magen, huvudvärk, snuva och hosta (och lite ont i ryggen). En topp i formsvackan var dock Harry Bosch, som jag med odelat intresse kunde ägna mig åt ett par dar medan maken servade och servade.