Soffan

Det bästa med att komma hem till sin lilla lägenhet är soffan!

Merparten av den tid jag tillbringar i lägenheten är i soffan. Där läser jag, tittar på TV och sover middag. Soffan är hur skön som helst (för att citera Ernst). Men, när man har en soffa som är skön att leva i får det konsekvenser - den blir utsliten. Vår soffklädsel hade fått stora hål, som jag försökte dölja med filtar och kuddar men till slut blev det nödvändigt att göra något. Jag besökte det ena möbelhuset efter det andra och provsatt soffa efter soffa men ingen var så bra som den som stod hemma i vardagsrummet.

Då började jag tänka "utanför boxen". Jag hade ju lyckats klä om fåtöljerna själv, då borde jag ju kunna göra samma sak med soffan - men den är mycket större och otympligare. Jag åkte till min gamla tapetserarlärare och frågade om hon kunde komma hem och hjälpa mig. När hon lovade ställa upp kände jag mig lugn och kunde skrida till verket.

Jag tog bort den gamla klädseln, sprättade isär "halva soffan" och mätte upp hur mycket tyg det skulle gå åt. Valde tyg (inte lätt) och beställde. Klippte till delarna och märkte noggrant upp varje del. Lånade dotterns symaskin och sydde ny kappa. I det här läget var jag väldigt glad att jag bara sprättat isär halva soffan - annars skulle jag aldrig vetat hur delarna skulle sys ihop. När alla delarna var ihopsydda trädde maken och jag på klädseln på stommen, drog och sträckte och så sydde jag de sista sömmarna för hand, på plats.

Och vips hade vi fått en ny soffa.