Längst ned

Min "bästa" jacka var plötsligt borta. Den lila, tunna jackan som inte tar någon plats, som kan knölas ihop och ändå är slät. Den som får plats i lilla ryggsäcken och får hänga med för jämnan. Den som värmer så bra, står emot regn (lite) och funkar båda som jacka och sittunderlag.

Letade överallt (går fort i vår lilla lägenhet) och ringde dottern. Jackan fanns inte någonstans.

Då gällde det att rannsaka sitt minne. Gå bakåt i tiden - dag för dag -  femte dagen fick jag träff. Då promenerade vi längst Årstaviken och stannade för lunch på ett ställe och för att äta glass på ett annat. Mest troligt att jag glömde den vid glasskiosken.

Det tog mig tre kvart att komma dit och ingen av de tre ungdomar som jobbade i kiosken hade sett någon jacka. Mentalt ansåg jag den redan förlorad, när de började leta i olika lådor. I nedersta lådan fick de träff. Där, bland en massa andra saker, låg den undanstoppad.

Kände mig mycket nöjd när jag vandrade vidare både för att jag fått tillbaka min jacka men också för att jag inte gett upp utan verkligen gett mig energi att leta efter den.