Det finns så otroligt många buss- och tunnelbaneturer att åka, så ökar vi inte takten kommer det att oss minst 10 år att klara av alla. Vi har därför snävat in vår ambition något. Vi åker bara med en linje på respektive tunnelbanefärg och om vi har åkt en buss från ändhållplats till ändhållplats, får den räknas in.
Idag var det Gröna linjen som gällde. Vi valde linje 18 som går till Hagsätra. Det gick både enkelt och snabbt att ta sig dit. Väl framme hittade vi direkt ett konditori och kunde få oss en uppiggande kopp kaffe.
Medan vi fikade googlade jag fram att Hagsätra till största delen är uppbyggt under slutet av 50- och början av 60-talet med det man kallar skivhus. I Hagsätra bor det ca 54 procent invandrare.
Men det verkade inte som någon bor i Hagsätra längre. Vi mötte inte en enda människa på vår promenad från Hagsätra till Rågsved - inte vare sig infödd eller invandrad. Misstänkte att det var Coronan som gjort att folk stannat inne (men jobb och skola är kanske mer troligt).
Området, som sådant, såg trevligt ut. Lagom höga hus i olika längd och bredd, utspridda i trädbevuxna grönområden. Bebyggelsen var i mindre skala och "mänskligare" än i Akalla. Tyckte det verkade vara en trevlig stadsdel.
Rågsveds centrum - där vi tog bussen hem |
Från Rågsved tog vi buss 172 till Skarpnäck där vi bytte till buss 173 (härmed avbockad) och åkte till ändstationen i Skärholmen. Fortsatte sen med röda linjen och vår egen buss hem.
Medan maken var inne och handlade i Skärholmen stod jag och tittade på folklivet på Skärholmens torg. Mycket intressant. Det var som att befinna sig i Mellanöstern - livligt, högljutt, intensiv torgförsäljning - många kvinnor hade sjal.
Kryddförsäljning i Skärholmen |
Dessa inflyttade människor tror jag känner sig hemma i Skärholmen, på ett sätt som de inte skulle göra på Östermalmstorg. Jag tror inte heller människorna på Östermalm skulle uppskatta livet i Skärholmen. Varför ska man då integrera boenden? Är det inte bättre med integrerade skolor?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar