Kultur

Vi tar verkligen dagen som den kommer. Ibland (=ganska ofta) gör vi ingenting. Ibland ägnar sig någon (dock inte jag) åt att måla och kitta fönster. Är det fint väder tar vi oss ett dopp eller åker på en båttur för att få mat på bordet. Vi har haft gäster och blivit bortbjudna på middagar och luncher, vi läser och vi löser korsord. Ett mycket behagligt liv med andra ord och än så länge har det inte blivit tråkigt.

Eftersom det är Coronatider har besök på museer och utställningar lyst med sin frånvaro. Gårdagen blev dock ett undantag i kulturtorkan. Jag tog följe med en kamrat och åkte till det pampiga Tjolöholms slott i norra Halland.

Hade läst att deras trädgårdsmästare, John Taylor (känd från Trädgårdstider på TV), hade jobbat med att iordningställa trädgården kring detta fabulösa slott och jag ville gärna se resultatet.

 

Tjolöholm har ett fantastiskt lägen precis vid Kattegatt. Stor och fin trädgård (även om jag hade förväntat mig ännu mer) med "direktkontakt" till badstranden. Vi gick runt i trädgården, tittade på blommor och blad och provsatt deras soffor.

Vi uppskattade båda den rikliga förekomsten av sittplatser. Inte för inte är detta slott byggt av invandrare från England - familjen Dickson. Överallt stod det soffor som bekostas av donatorer. Som belöning hade de fått sina namn förevigade på en liten mässingsskylt - precis som i England.

Vi åt upp entréavgiften till den guidade rundvandringen i slottsträdgården - lunch i manegen - och avstod från att gå in i slottet. Vi strosade i stället runt själva. Efter fyra timmar var vi nöjda och skulle avrunda vårt besök med en kopp kaffe. Klockan närmade sig fyra. Klockan fyra skulle kaféet stänga men vi hann i tid. De som jobbade hade dock ingen lust att koka mer kaffe så de sa "Kaffet är slut". Tji fick vi. Undrar just vad slottsfrun, fru Dickson, skulle sagt om hon blivit bemött på samma sätt?

Arbetarbostäder för tjänstefolket