Kategorier

tisdag 1 december 2020

Soffpotatis

Nu står man äntligen högt i kurs! Aldrig förr har väl soffpotatisar haft så fin status som idag. Min sofftid ägnar jag åt att läsa och lyssna på böcker.

Började med Tove Alsterdal - en av mina favoritdeckarförfattare - och fortsatte direkt med Elly Griffiths. 


Har gillat allt jag läst av Tove Alsterdal. "Rotvälta", som jag just plöjt igenom, är inget undantag. Det är en vacker bok där trakten kring Ådalen i Ångermanland beskrivs på ett fantastiskt sätt. En avfolkningsbygd där husen står och förfaller och sakta återerövras av naturen. De hus, som fortfarande finns kvar, bebos ofta av människor som inte mäktat med att flytta söderut. 

När en man kör förbi sitt föräldrahem bestämmer han sig för att stanna till. Han öppnar dörren med nyckeln, som fortfarande ligger under stenen där den alltid legat, går in och hittar sin pappa död i badkaret. 

Den hemflyttade polisen Eira Sjödin (döpt efter flickan som blev skjuten i Ådalskravallerna 1931) får hand om utredningen. Hon har lokalkännedom både vad gäller miljö och människor och jobbar metodiskt. Hon följer alla trådar bakåt i tiden. Inga häftiga biljakter, inga matcho poliser - allt känns genuint och äkta. 

Tove A beskriver hur ett rykte kan bli till en sanning, hur människor rycks med och gör saker de aldrig skulle göra ensamma, hur man kan skriva saker på nätet som man aldrig skulle säga till någon. Rotvälta är en bra deckare med ett något överraskande slut. Roligt att Sundsvall jämförs med Paris. 


När jag var klar med Rotvälta fortsatte jag direkt med Elly Griffiths och hennes senaste bok "Irrbloss". Brukar gilla Griffiths mysdeckare där handlingen är förlagd till norra Englands karja natur. Den här gången blev jag dock besviken -  kan bero på att jag precis läst Rotvälta, som jag tyckte var flera klasser bättre. Irrbloss blev aningen rörig eftersom det var så otroligt många personer att hålla reda på. Dessutom var den helt orealistisk och därför inte i min smak. 

Gillar att jag kan ligga i soffan, vara en solidarisk icke-spridare, bekämpa pandemin samtidigt som jag kan sluka deckare på deckare men nu är det dags för den pausade bokcirkelns nästa bok "Huset med de två tornen".

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar