Betong

Det finns en arkitekt som syns mer än alla andra - göteborgaren Gert Wingårdh. När vi skulle titta på hans "sista" stora projekt - den spektakulära tillbyggnaden av Liljevalchs konsthall var den stängd. Vid vårt andra besök några veckor senare blev vi i alla fall insläppta.

Konstigt nog gick vi fel och hamnade i den gamla delen. Där visade man kända konstverk från hela världen - inte orginal. Det första min blick föll på var en gammal bekanting från New York och Whitneymuseet. Igenkännandets glädje.

Replik av Edgar Hopper,
som vi såg i New Yorks tunnelbana

Men det var inte den enda "kändisen".

Så småningom letade vi oss tillbaka till nybygget - en ganska häftig byggnad. Tror nog man kommer att vänja sig vid denna betongkoloss. Om några år kanske vi till och med tycker den är snygg. Trodde dock att de ingjutna glasen skulle märkas mer - kanske lysa på kvällen eller sila in ett vackert ljus i byggnaden.

Snygg hiss dock ur funktion

Linn Färnström hade fått ta största delen av betonghuset i anspråk. På det nedre planet visades verk av Eva Lange och Per Kesselmar.

Linn Färnström målar "stort och figurativt". Tyckte det var bra och häftigt att hon, vår gamla vän från Saltarvet, hade fått disponera så mycket plats.

Sen tittade vi på Eva Lange och Per Kesselmar.

Resten av tiden ägnades åt själva huset, som jag nog, trots allt, är lite tilltalad av.