Kategorier

måndag 23 mars 2026

Erasmus av Rotterdam

Den kanadensiske filosofen och författaren Marshall McLuthan skrev på 1960-talet den berömda boken Guthenberggalaxen; "om den typografiska människans uppkomst".

När författaren Nina Burton långt senare promenerar runt i Basel går hon in i ett antikvariat, som råkar ligga i det hus där Erasmus av Rotterdam dog. Hon samtalar en stund med antikvariatsägaren och frågar om han har Guthenberggalaxen till försäljning. Det hade han inte men en stund senare lämnar hon affären med en bok om Guthenberggalaxens nova handen.

Frobens boktryckarmärke
målat av Holbein d.y., 1522

Vem var då Gutgenberggalaxens nova? Jo, enligt antikvariatsägaren, var det Erasmus av Rotterdam. "Erasmus kan säga oss mycket mer om Guthenberggalaxen än filosofen McLuthan" sa antikvariaägaren. Erasmus var galaxens lysande stjärnan. Han var Guthenberggalaxens nova. Nina Burton hade från den stunden slagit följe med Erasmus och i hennes bok "Guthenberggalaxens nova" får vi lära känna Erasmus och flera andra av renässansens stora humanister.

Erasmus av Roterdam var en av 1500-talets mest kända personer. Han levde i sex länder, stod för ⅕ av Europas böcker och knöt ihop tidens rörelser. Såväl kungar som påvar försökte locka honom till sina hov.

Naturbild av Albrecht Dürer 1503,
där nio olika arter kunde urskiljas

Boken om Erasmus är en s.k. essäroman vilket enl Wikipedia betyder "en reflekterande, personligt hållen sakprosa som undersöker ett ämne genom fakta och egna resonemang. Intressant men inte helt lätt. Jag fick ofta stanna upp och fundera på vad författaren menade. När hon t.ex. skriver "egentligen har tiden ingen skarv, för alla avsnitt ingår samma ström" menar hon då att tiden bara flyter på och aldrig stannar upp så kan jag bara delvis hålla med för samtidigt som tiden flyter på kan man ibland uppleva att det blir ett brott när något speciellt inträffar. Efteråt vet man om något skett före eller efter denna skarv. Det sägs mycket i boken och det framgår inte alltid vad författaren menar. Det gör boken tung och svår samtidigt som den har ett fint språk.


Boken är också full med anekdoter. Vi får t.ex. lära oss att det var Erasmus som hittat på uttrycket "
skynda långsamt" och varifrån vi fått ordet taxi. Ordet taxi kommer från efternamnet på de två bröder som skulle hjälpa kejsar Maximilian I att snabbare få informera om vad som hände i hans stora rike.

Hieronymus Bosch

Erasmus blev tidigt föräldralös och satt i fattigskola i Den Bosch, staden där konstnären Hieronymus Bosch föddes 1516. 2016, till 500-års jubileet av hans födelse, åkte jag och tre kurskamrater från Birkagården dit för att se de spektakulära utställningar man gjort till hans ära. Roligt att jag har något personligt att associera till, när det gäller Erasmus.

Efter fattigskolan blev Erasmus "instängd" i ett kloster. Det passade honom inte alls och för att kompensera de torftiga klostersamtalen bildade han en litteraturcirkel - vår lilla bokcikel har en stor man att falla tillbaka på.

Resan till Utopia;
träsnitt av Ambrosius Holbein

Trots att Erasmus mycket tidigt blir föräldralös och helt saknar tillgångar lyckas han med konststycket att både lämna klostret, ge sig ut i världen, bli teologie doktor och författare. Han skaffar vänner överallt, vänner som hjälper honom att klara sig, ordnar bostad åt honom och ger honom möjlighet att bli författare. Han blev bl.a. vän med Thomas More (han som skrev boken Utopia och senare blev halshuggen av Henrik XIII) och konstnären Albrecht Dürer (som vi kom i konrakt med på Bonniers konsthall under pandemin). När något inte fungerade som Erasmus ville ordnade han det så det blir bra. När han inte gillar vinet i Cambridge skaffade han sig en egen vinlevantör.

Ambassadörerna;
Holbein d.y:s förtäckta tidsbild, 1553

I Cambridge skulle Erasmus skriva böcker om pedagogik. Hans mål var att max ha 16 elever per klass, att lärarna skulle ha bra betalt men undervisningen skulle vara gratis. Kunskap skulle lekas in. Målet var att fostra fria, kloka, harmoniska och solidariska människor som lärde sig för livet. Hur bra låter inte detta!!

Kringvandrande bokförsäljare

Så fortsätter berättelsen om Erasmus liv, hans resor och hans skrivande. 1527 blir det stora kravaller runt om i Europa när den katolska kyrkan ställs mot den protestantiska med skövlingar, förstörelse och lynchningar som följd. Erasmus blir förskräckt. Han vill inte ha revolution utan utveckling.

Vi får följa Erasmus genom hela livet och man kan inte annat än imponeras av en sån man. Förutom Erasmus får vi också lära känna många andra av renässansens stora män men inte en enda kvinna.

Holbein d.y., Kristus i graven ca 1522

Boken om Erasmus är både fin och påkostad med många fina bilder (flera ingår här) men den är inte lätt. Det blir för mycket av allt men jag tycker ändå den var intressant, tyckte det var roligt att få lära känna dessa män som tidigare bara varit namn för mig och få veta att Erasmus mest kända verk var Dårskapens lov. 


Bokcirkeln träffades återigen i Gamla Stan men den här gången sågs vi på  Nobelmuseet. Alla deltagarna hade olika åsikter om boken om Erasmus av Rotterhamn - en tyckte den var toppen, två tyckte den var ganska bra och två gillade den inte. Vi satt i ett avskilt fint rum, ganska ljudisolerat men tyvärr fick ingen av oss toppengod mat så träffpunkten blev inte heller, trots de goda yttre förhållandena, enbart positivt.

1 kommentar:

  1. Tack Anita! Du skriver så bra och utförligt att det nästan känns som jag var med på träffen. 🥰

    SvaraRadera