Den 12 i 12 2012

I söndags när vi promenerade på Djurgården träffade vi flera "gamla bekanta" men det var inga personliga bekantingar utan personer som vi kände igen eftersom de är mer eller mindre offentliga. Vi funderade då på om vi någonsin, av en slump, skulle komma att träffa någon som vi verkligen känner, här i Stockholm.

Men så i måndags, när vi tog en eftermiddagspromenad längs sjön Trekanten, stannade plötsligt en cyklist och sa "Hej, är ni här!" Jag gick djupt försjunken i tankar, eftersom jag försökte hitta på ett så bra rim att jag skulle kunna vinna en ny telefon, såg överhuvudtaget inte cyklisten. Att hon kände igen oss i mörkret, med neddragna mössor var förvånade. Oh, vad trevligt att  träffa någon vi kände! Det vara en bekant från Alnö, som hade skaffat sig en övernattningslägenhet i samma område som vi bor i.

Sen hände det igen!! I går efter gympan, när jag gjorde en repa på det stora varuhuset, kom en av våra få Stockholmsbekantingar gående.

Om detta hade hänt idag, den 12 i 12 2012, skulle jag kanske inte blivit förvånad men det hände två helt vanliga dagar. Är det så att vi redan blivit så etablerade att vi nu kommer att stöta på folk vi känner var och varannan dag? Eller var det en ren slump? Ett tag fick jag för mig att jag var tillbaba på Storgatan i Sundsvall.