Då och då blir vi medbjudna när det är vernissage på Waldemarsudde. I lördags var ett sådant tillfälle. Det var den före detta Sundsvallsbon och koloristen Sigrid Hjerténs konst som visades. Att Sigrid Hjertén är mycket populär märktes tydligt på antalet besökare. Det var så otroligt mycket folk att man fick "knö" sig fram - inte helt lyckat på en konstutställning. Jag får utnyttja mitt kulturarvskort och åka dit en gång till.
Utanför fönstret satt den här gamle bekantingen. Undrar vad han tänkte på där han satt i snöglobbet.
Påföljande lördag åkte vi till ett annat av Djurgårdens många museer - till spritmuseet. Inte i första hand för att titta på gammal sprit (om det nu finns sådan) utan för att titta på Bertil Valliens glasutställning. Fantastiska verk. Vi såg också en film där Bertil Vallien berättade om hur han jobbar och tänker och hur hans tankar återspeglas i hans verk.
 |
| Konstnär är Sigrids son Ivàn |
Utanför fönstret satt den här gamle bekantingen. Undrar vad han tänkte på där han satt i snöglobbet.
Påföljande lördag åkte vi till ett annat av Djurgårdens många museer - till spritmuseet. Inte i första hand för att titta på gammal sprit (om det nu finns sådan) utan för att titta på Bertil Valliens glasutställning. Fantastiska verk. Vi såg också en film där Bertil Vallien berättade om hur han jobbar och tänker och hur hans tankar återspeglas i hans verk.
Efter konstglasutställningen och själva spritmuseet (på andra våningen) avslutade vi besöket med var sitt glas (dock inte designat av B Vallien) fyllt med de ädlaste av druvor.
 |
| Strindbergs favoriter |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar