Ny staty

Nu har den definitivt brutits - min två omgångar långa segersvit i kortspelet plump. Igår var det andra gången på raken som jag kom sist. Man kan säga att man har oflyt när man måste ta stick på en ruter tvåa.

Men, bortsett från det, har jag haft två trevliga dagar i Sundsvall. Plumpgänget skulle träffas klockan fem på en restaurang mitt i stan för att fira en högtidsdag. Jag kom i god tid. Vågade inte riskera att missa själva firningsmomentet - anlände därför två timmar för tidigt. Hade räknat med en timmes tågförsening och en timmes rundvandring i stan men tåget kom fram på minuten.

På min rundvandring gick jag förbi den nya staty man rest över stans store "son". Mitt på Esplanaden står han och dirigerar sin kör.

Kjell Lönnå fortsätter dirigera

Sen gick jag vidare till Kulturmagasinet och drack en kopp kaffe innan det var dags för själva firandet. Vi skulle prova vin under professionell ledning och födelsedagsbarnet fick, "tekniskt" sett, alla rätt. Själv kunde jag konstatera att jag inte känner vare sig dofter eller smaker längre men tyckte ändå att alla viner och allt tilltugg var gott.

Sen avslutades dagen med god födelsedagsmiddag, kortspel och tårta.

Även min hemresa flöt på utan förseningar ända till sista sträckan - då var det kaos. Bussen trasig, reservbussen överfull, dörrarna gick inte att stänga, alla trötta passagerare upprörda. Till slut reste sig en man och talade om hur man ska göra för att stänga dörrarna och då, äntligen, började bussen röra sig hemåt. Slutet gott, allting gott.

Efter skandalen

Här om dan lyssnade jag på avsnittet "De bästa kriminalromanerna" i  podden "Lundströms bokradio". De rekommenderade, bland mycket annat, boken "Efter skandalen" av Sarah Vaughan. Jag valde att lyssna på den eftersom den delvis tilldrar sig i Oxford - en stad jag kände för att "besöka" ännu en gång.

När vi tågluffade i  England, stannade vi två nätter i Oxford och sov över på ett college. Andra dagen gick vi på rundvandring i ett annat college - Christ church. Jag blev mycket tilltalad av Oxford och skulle gärna ha tillbringat några år på en av stans vackra gamla skolor om jag varit ung, rik och intelligent. Men, nu visade det sig när jag läste boken, att allt inte är som det ser ut i denna sofistikerade skolstad.

I "Efter skandalen" fick jag uppleva ett annat Oxford, ett Oxford där vissa anser sig stå över andra och tar sig friheter som vanliga människor aldrig skulle göra. Oxfords skolor är inte bättre än andra skolor när det gäller utfrysning och översitteri men det är ändå något speciellt med dem och de har en lockelse som inte går av för hackor.

I "Efter skandalen" får vi följa med till Christ church där så många premiärministrar danats. Man får en känsla för hur det är att läsa i Oxford, att vandra hem på natten efter en "hård kväll" och att gå genom skolornas vackra "meadows" när dagen gryr. Men vi får också följa konsekvenserna av övertramp och övergrepp under studentlivet i Oxford.

"Efter skandalen" var både fängslande och spännande men för lång. Handlingen kretsar kring en rättegång och några gamla studentvänners liv i nutid och under studietiden. Övergrepp från studietiden kastar långa skuggar och frågan är om den slipade Oxfordsstudenten kan dupera även en  juryn eller om han sluligen måste ta konsekvenserna av sitt handlande.