Innan jag för fyra år sedan gav mig ut på min pilgrimsvandring köpte jag ny telefon - en klipsk en. Hade jag köpt en telefon som var knuten till en teleoperatör hade den blivit billig men jag ville ha en telefon som var "fri och obunden". Bra tanke - men dyrt blev det! För att jag skulle kunna använda telefonen i Spanien (där jag gjorde min vandring) måste jag ha ett spanskt simkort, då fick inte telefonen vara låst. När jag sedan köpt det spanska kortet kunde jag inte få det att funka - så fastän jag tänkt igenom mitt köp så noga blev det dyrt och fel.
Trots det felaktiga valet av operatör kom jag att gilla min nya telefon - blev nästan en vän. Den har varit hur bra som helst. På sista tiden har den dock blivit lite obstinat. Den vill inte lära sig något nytt, inte ha fler uppgifter, inte ladda batteriet (minnet är fullt, operativsystemet för gammalt, laddningsuttaget glappar).
När jag klagat har jag fått till svar att det är dags att skaffa en ny. Och idag har jag gjort det! Jag har köpt ny telefon och därmed övergivit min gamla - den som blivit en vän. Även om jag hoppas kunna få en ny kompis med bra minne tror jag aldrig den nya kommer att ligga lika fint i handen som den gamla har gjort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar