Redan trasig?

Förra sommaren rustade vi köket i stugan. Även om vi fortfarande inte är helt klara är det alltid roligt att gå in i det "nya" köket. Problemet är att klockan på spisen inte längre fungerar helt tillfredsställande. Jag ställer in tiden men nästa gång jag kollar på klockan är tiden ur led igen. Vi har ju bara använt spisen några månader! Är verkligen kvalitén av produkterna från det stora varuhuset inte bättre?

Men så en morgon fick vi se en liten, glad man stå och trycka på klockknapparna - jätteroligt och i perfekt höjd för en ettåring.

Konsekvenser

Vart fjärde år kommer Anticimex för att kontrollera att vi inte har några skadeangrepp på sommarstugan. I år kom det en kvinna. Hon var glad och trevlig men oj vad mycket hon hade åsikter om.

Hon tyckte vi skulle:

1. Sätta upp brandvarnare

2. Skaffa brandsläckare

3. Kitta om två fönster

4. Måla om fasaden

5. Foga om en kakelskarv i badrummet 

6. Ersätta trädgårdsmuren (gjord av syllar) med en ny mur gjord av sten

mm, mm. Listan blev lång.

Brandvarnare var ordnat i ett kick. Låg redan i byrålådan och väntade på att bli uppsatta. När det var avklarat kastade sig maken över fasaden och började måla - efter att först ha borstat och tvättat den.

Men vad gjorde då jag? Jag ägnade mig åt det som kommer att få avgörande betydelse för tomten och stugans utseende. Jag skaffade en bok om trädgårdsmurar som jag studerade noga - utan att komma fram till något resultat. Nästa steg blir att ge sig ut och titta på befintliga murar. Kommer att bli ett drygt jobb för mig i sommar.

Tisdagskvällar

Varje tisdag är det grillning och underhållning i Vinterviken. Mycket folk, mysigt och trevligt. I går var det till och med fint väder.

Nästan synd att lämna stan.

Den rörde sig inte ur fläcken

Under de tre år vi bott i Stockholm har vi mest umgåtts med döttrarna och gamla sundsvallare, som blivit Stockholmare. Men vi har också fått några nya Stockholmsvänner. Två av dessa nya vänner ringde härom kvällen och frågade om vi ville följa med på rundvandring runt Kastellholmen och Skeppsholmen.

Det blev en trevlig, guidad tur med besök på en brigg och en annan båt (som jag inte vet vad den kallas). Vi spanade in den korg som sitter på toppen av navigationsskolans tak - tidkulan.

Korgen ska höjas till mastens topp varje dag klockan tolv GMT. Korgen användes förr för att tala om när klockan var exakt tolv. 

Vi tittade på korgen klockan tolv, klockan ett och klockan två - rådde viss osäkerhet i sällskapet när klockan verkligen var tolv GMT - men korgen satt där den satt och rörde sig inte ur fläcken. Lite besvikna blev vi allt, att vi inte fick se detta gamla sätt att vara i takt med tiden men å andra sidan verkar det vara ett helt otidsenligt sätt.

God tanke

Ibland, särskilt regniga morgnar, brukar jag titta på morgon-TV. Trevligt och allmänbildande. En morgon intervjuades Jenny Åkervall, journalist, som tidigare jobbat som talskrivare åt Göran Persson och Mona Sahlin. Hon pratade om sina böcker. En bok behandlade psykiatrin och dess omöjliga villkor. Jag tyckte det hon berättade lät intressant, så jag beställde boken.

Boken "Jag tjänar inte" var lättläst men det är också det enda positiva man kan säga om den. Jag tyckte den var dålig - svamlig med usel intrig, tjatig, hade ideliga upprepningar och ett tröstlöst gnällande. Men på slutet redde allt ändå upp sig på bästa sätt! Till och med i huvudpersonens urusla äktenskap uppstod ljuv harmoni. Jag tror att även denna bok kan karaktäriseras som pigroman.

Att ta upp ett samhällsproblem och belysa det ur olika vinklar i en roman eller deckare är en god idé, som tilltalar mig. Problem blir mer konkreta och kan ses ur olika synvinklar. Men i den här boken har författaren, trots de goda avsikter hon förmodligen hade, misslyckats totalt och psykiatern (huvudpersonen) framstod som en gnällspik. Det enda som förundrar mig är hur författaren lyckades få boken publicerad.