Svartsjö slott

I går var det födelsedagsfest igen!

Jag blev bjuden på afternoon tea på Svartsjö slott av döttrarna. Trevligt, mysigt och gott att få dricka te med tilltugg i ett slott på Färingsö.

Svartsjö slott byggdes på 1580-talet, förstördes i en brand hundra år senare men byggdes upp på nytt i rokokostil på 1700-talet som kungligt lustslott. Senare har slottet används som fängelse innan staten tog över och restaurerade det så att vi nu kan dricka te där.

Fängelsecell

Tyvärr missade vi att en av Sveriges äldsta parklindar,  Drottning Kristinas lind, planterad redan på 1620-talet  finns i slottsparken. Häftigt att ett träd planterat för 400 år sedan fortfarande lever och växer. Tänk om träd hade minne.

Det var hertiginnan av Bedford som på 1840-talet tröttnade på den långa tiden mellan lunch och middag och började ta för vana att dricka te och äta småkakor på eftermiddagen. Kul att vanan sedan spred sig över hela det brittiska imperiet och ända till Färingsö.

Spel

Det pratas om att spelreklamen är för aggressiv - lockar in många i spelberoende. "Sluta med reklamen", säger jag. De som vill spela spelar nog ändå.

Jag t.ex. har helt utan reklam hamnat i en (trevlig) beroendesituation.

Min bridgelathund

Jag spelar bridge flera gånger i veckan. Mellan spelkvällar och kursgenomgångar sitter jag med näsan i bridgeboken och pluggar in hur jag ska svara på budet 2 NT (två sang), vad en spärröppning innebär och hur många poäng jag ska ha för att få bjuda "tredje färg". Det är mycket att komma ihåg och hålla ordning på. Men när jag får flyt och spelar hem mitt kontrakt är det riktigt roligt.

Idag hade vi en liten, förkyld kille hos oss och då var det inte längre fråga om ett spel. Vi började med "Försvunna diamanten" (där vi tog bort alla rånare för att inte spelet skulle bli för hemskt), fortsatte med ett "Afrikanskt pussel" innan vi gav oss på "fågelspelet", Domino och "5 i rad".

Tänk så mycket spelande vi lyckades fixa helt utan reklam och utan att få ett spelberoende barnbarn - hoppas jag.

Inte Grez precis

I lördags var vi på Waldemarsudde och tittade på fina landskapsmålningar från Grez, gjorda vid förra sekelskiftet. I går var min Birkagårdskurs på Moderna och tittade på något totalt annorlunda.

De två konstnärerna Gilbert och George, alltid klädda i skräddarsydda kostymer, ställer där ut tavlor/bilder i storformat. Deras bilder (tror bilder är ett bättre ord än tavlor) har alla mycket starka färger och inte sällan utgör de själva, Gilbert & George, motivet. I broschyren till utställningen kan man läsa att bilderna på samma gång är "groteska och strama, surrealistiska och symboliska". 

Motiven handlar ofta om sex, pengar, religion och politik.

Genom att vi hade förberett besöket med att lyssna på podden "Stil" (klicka så kommer du till podden) blev besöket extra givande. Vi hade så att säga en referensram.

Jag gillade utställningen med de färgglada, ofta roliga bilderna som alla hade ett budskap. 

Tänk att dessa båda män har levt tillsammans i 50 år och gör allt tillsamnans - jobbar, äter, sover - och går, i princip, klädda på samna sätt. De har mycket bestämda rutiner går t.ex. alltid till samma turkiska restaurang och äter middag varje dag. Men var är kvinnorna, barnen, djuren? Det är som de levde i en värld där det bara existerar män.

Här spyr de åt tanken på nationalism

Man märker verkligen att Gilbert och George är i stan - de är till och med med nere i tunnelbanan.

Karl Lagerfeld

Karl Lagerfeld dog i går - för att travestera en känd författare.

2004 var vi i New York. Vi promenerade runt och passerade en H&M affär där de sålde kläder designade av Karl Lagerfeld. Han hade fått i uppdrag att skapa en hel kollektion åt Hennes och Mauriz.

"Det skulle vara roligt att ha ett designat plagg", tänkte jag, gick in i affären och köpte mig en blus. Förmodligen fångade jag där min enda chans att bli ägare till ett plagg skapat av Karl Lagerfeld.

Sen har blusen mest blivit hängande i garderoben. Ärmarna var för långa, så jag trivdes aldrig riktigt bra i den.

Men i dag tog jag blusen till nåder (hade den på mig med uppvikta ärmar) och skickade en hälsning till den avlidne KL, skaparen av mitt enda designplagg.

Jag läste att Karl L inte hade varit nöjd med samarbetet med Hennes. H&M hade gjort kläderna större än KL ville ha dom. Han ville bara skapa kläder till smala människor. En liten stjärna till H&M för att de lät sy upp kläder till vanliga, icke anorektiska, medelålders människor.

Julia Beck

I går var det vernissage på Waldemarsudde och vi hade (indirekt) fått en inbjudan att vara med. Tog som alltid, när det är möjligt, båten in till stan och var framme i god tid men ändå alldeles för sent.

I Grez-sur-Loing fanns (finns) en konstnärskoloni där det i slutet av 1800-talet bodde många svenska konstnärer. De ägnade sig framför allt åt att måla landskap och porträtt. Målningar som det är lätt att tycka om, mjuka behagliga nästan lite insmickrande.

Ingång till föreläsningssalen

Jag fastnade speciellt för Julia Beck - helt okänd för mig. Gillade hennes detaljrika, lite trollska landskapsmålningar - mycket fina.

Självporträtt

Efter sin vistelse i Grez stannade Jula Beck kvar i Frankrike hela livet. Hon finns representerad på flera museet i Sverige och fick, välförtjänt, ta stor plats på Waldemarsudde. Roligt när det visas många verk av konstnärer som har kommit lite i bakgrunden.

Hur svårt kan det vara?

Hade bestämt med maken att träffas på Fotografiska (där han går på fotokurs) för att titta runt och äta lunch.

Eftersom min förbränning inte tillåter att jag äter frukost, lunch och middag nöjde jag mig med en kopp kaffe till frukost. Så ändrades planerna och den planerade lunchen stannade på planeringsstadiet.

Bestämde mig då för att äta en tallrik gröt innan jag gav mig ut.

Men på spisen hade det plötsligt dykt upp en hänglåssymbol. Är väl nån typ av lås som gör att barn och pensionärer inte kan använda plattorna.

Men flexibel som jag är bestämde jag mig för att koka min frukostgröt i mikron. Gick inget vidare men mikron blev i alla fall rengjord.

När maken, dottern, småkillarna och jag så träffades, bestämde vi oss  för att låta Erik fixa lunchen. Man kan inte klara en hel dag på en kopp kaffe.

Blev både gott och trevligt. De till och med frågade om vi, tre vuxna, ville dela på den sallad vi beställde. Efter det här bemötandet står Erik högt i ranking.

Om man ska jämföra bemötande med smak undrar jag om det inte är bemötandet man minns längst.

Stadsbesök

Stockholm har fått finbesök - inte mindre än tre stycken.

Dottern och jag åkte in till stan för att hälsa på våra besökare - tre statyer av Salvador Dali.

Tyvärr strulade vi till det och blev lite sena eftersom jag åkte ifrån min telefon! Oj, vad jag kände mig naken. Hur skulle vi få kontakt med varandra? Det finns inte längre några telefonkiosker och även om det hade funnits hade det inte hjälpt, för jag har inte längre några telefonnummer i huvudet - allt finns ju i telefonen.

Efter vår lite sena ankomst till stan gick vi till Norrmalmstorg - där en av gästerna står.

Vi hann bara hälsa på denna besökare - sen var det dags för lättlunch. Då råkade vi hamna bredvid en "kollega".

Sen hemfärd. Nya regler på dagis gör att storebror måste hämtas  före klockan tre.

Det blev ett kort men trevligt stadsbesök, som får kompletteras med ännu ett för de återstående besökarna.

Klotet

I går var maken och jag på Sveriges Radio och lyssnade på inspelning av programmet Klotet som sänds i P1. Som medlem i  Sverigesradioklubben blir jag då och då inbjuden till olika arrangemang. Det här var mitt tredje besök.

Trevlig inspelning, den här gången också. Programledaren Annika Lanz "brevväxlade" med "kändisar" som hade funderingar om klimatet - en av kändisarna var Anders Wijkman. Sen besvarade Klotets expertpanel kändisarnas frågorna.

Jag lärde mig en hel del bl.a. att det alltid är bättre att använda elbil än bil som drivs med bensin eller diesel - oavsett hur elen är producerad.

Det är bättre att färga om sina svarta byxor, som blivit gråa av många tvättar än att köpa nya byxor. Bäst är naturligtvis att färga om många byxor samtidigt. Själv har jag bara färgat om byxor en gång - gick inget vidare. Färgen sköljdes ur när jag var ute i regnväder.

Matavfall gör mest nytta om det samlas in i "bruna påsar" som sen går vidare till rötning. Mycket bättre än att ha egen kompost som, om den är dåligt skött, läcker metangas.

Panelen tyckte att det nu är dags att komplettera ekonominytt, sportnytt och kulturnytt med ett dagligt klimatnytt.

Lyssna gärna på podden Klotet den 6 februari 2019 så får du reda på alla tipsen - direkt från källan.

Stolar

Ibland är det både roligt och tillfredsställande att göra något som ger konkret resultat - något man kan ta eller sitta på.

Dynor och stoppningar på dotterns matbordsstolar var sedan länge slut. Tyget hade hål i hörnen och stoppningen var inte längre någon stoppning utan finfördelad plast.

Vi ägnade en dag åt att åka till stan och handla tyg och stoppning. Sen, några dagar senare, satte vi i gång. En halv dag tog det - sen var stolarna som nya och kommer nu att klara många, många sittningar.