Stockholm

LÅ och jag hade bestämt oss för att testa vårt kommande gemensamma fria liv med en kortare fotvandring i Cornwall. Men innan vi for iväg till England mellanlandade vi i Stockholm och träffade döttrarna. Vi promenerade bl.a. runt på stan med M och prövade på turkiska hamburgare i Hötorgshallen, När vi var på Hötorget passade vi på att titta på en av entreerna till skraporna. Vi valde den som Olle Beartling hade utsmyckat.

Fanns det dagis på 1100-talet?

Barnbarnet H går på ett dagis som har sin grund från 1100-talet. Efter eldsvåda byggdes huset upp igen på 1700-talet men jag vet inte hur länge dagis har "ockuperat" byggnaden. I dag, när jag lämnade H följde jag med honom in och tittade runt. Jättemysigt! Där var lugnt och stilla och alla hälsade i hand. Det var första gången jag besökte detta dagis som följer Waldorfpedagogiken i sitt arbete. Jag blev allt lite impad. Hoppas jag kan vara med H på dagis en hel dag, så småningom, och verkligen se hur de jobbar.

På väg till dagis och skola

Dagis med grund från 1100-talet

Magnolian blommar i trädgården

Några interiörbilder från dagis

Kärrdesign

Allt sedan min vandring till Santiago de Compostela (http://www.anitaobrita.com/), då vi drog vårt bagage på en kärra, har jag funderat på hur vi skulle kunna få till en snygg kärra som många vandrare skulle vara intresserade av. Jag har besökt sportaffärer och frågat vad de tror om min idé. Jag har kontaktat Mittuniversitet och frågat om deras synpunkter - och tänk  - det är flera som tycker idén är bra. I dag träffade jag en grupp studenter från Mittuniversitetet och nu har jag överlämnat både kravspec, tidsplan och den gamla kärran till designstudenterna. Det ska bli spännande att se hur de löser uppgiften.

Världens vackraste hönshus?

På hemväg från Åre stannade vi och åt lunch i Kretsloppshuset i Mörsil, en bit väster om Östersund. Vilket härligt hus! Här hade man satsats på småskaligt jordbruk vid sidan om andra aktiviteter för att inspirera till en mer hållbar livsstil. Allt var vackert. Till och med hönsten bodde och levde i ett vackert hönshus. Om äggen de värpte var godare än de ägg man kan köpa i affären vet jag inte men jag är övertygad om att dessa hönor hade ett mycket mer harmoniskt liv.

Åre by spring

Min promenadkompis M och jag hade bestämt oss för en utmaning. Vi skulle åka till Åre och gå upp för skutan. En vacker våreftermiddag åkte vi från Sundsvall och efter några timmars resa dök den upp framför oss - skutan. Åh så snygg den var i vårkvällen men så mycket snö det låg kvar!! Aj, aj det hade vi inte tänkt på. Hur skulle det här gå? Det här skulle bli en större utmaning än vad vi hade tänkt oss. Marken hade inte torkat upp. Nej, det var geggigt, snöigt och bäckarna var till brädden fyllda med vatten. Vi lyckades efter ganska stor vedermöda ta oss upp från hotell Tott till Hummelliften. Ganska geggiga men oknäckta satte vi oss och åt vår lunch. Vi hade lyckats gå en fjärdedel av den sträcka vi hade planerat men vi kände oss trots misslyckandet ganska nöjda.

I stället för att kämpa vidare uppför skutan bestämde vi oss för att göra en liten utflykt till det nya hotellet Copperhill. Ursnyggt och flådigt men ganska ödsligt. Vi hade prickat toppen på lågsäsongen - det fanns bara två turister i hela Åre.

Hotellet är ritat av arkitekten Peter Bohlin. Den jättestora spisen är gjord av Offerdalsskiffer. Observera att spisen inte är murad. Statyn men kvinnohuvuden är gjord av Jaume Plensa och heter "In the Midst of Dreams".

Spännande jobb

Häromdagen fick jag brev från Arbetsförmedlingen att gruvindustrin expanderar och söker arbetskraft såväl i Kiruna, Gällivare, Pajala som Skellefteå. Jag måste väl erkänna att jag är måttligt intresserad.

En riktig skräntärna

Stornäset på norra Alnön är ett naturreservatet och en s.k. fågellokal. Där är jättevackert och där stannar fåglar på sin väg till och från fjällen. När det är grått och disigt väder, som i dag, lär än fler fåglar slå sig ned och vila - jag antar vingarna för det kan ju inte gärna vara benen. I dag när vi var där såg vi bl.a. skräntärna, dvärgmås, brushane,massor med gulärlor och en falk. Fåglarna är svåra att fotografera för antingen skrämmer jag dem eller så är de för långt borta. Nej, då är det betydligt lättare att fotografera fågelskådare och blommor. Blommorna är där de är och vackra är de.

Nätverka

Jag har börjat nätverka!!!

I dag bör man åtminstone nätverka, blogga, twittra och starta eget för att hänga med. Jag ska försöka mig på allt men än så länge har jag bara hunnit börja nätverka och blogga. I mitt lilla nätverk ingår hittills Åsa, Kristine, Jessica, Sarah och jag själv. Vi träffas var annan, var tredje vecka och utbyter erfarenheter. Alla tjejerna är unga företagare.

Åsa driver webbutiken Madam Fandorin; www.madamfandorin.se/
Kristine är illustratör och sömmerska. Hon driver företaget Sprikklubba; www.spikklubba.se/
Jessica och Sarah är journalister. De ska starta en tidning för tjejer (14-18 år). Det är planerat att första numret ska ges ut september.

Stilstudie

I år har jag tänkt hyfsa mitt golfspel, så att jag klarar mitt handicap och vågar spela med andra än LÅ. Detta mål kan jag endast uppnå genom träning och åter träning. Därför åkte jag ut till golfbanan tillsammans med en "gammal" arbetskamrat och tränade. Vi tränade och tränade sen gick vi och åt lunch. Lunchen tog ungefär tre gånger så lång tid som själv träningen men det är helt ok för oss som lever ett klocklöst liv.

Stilstudie:

Oj, oj, oj så långt bollen for i väg!! Man kan inte ens se den.

Gun-Britt o dom

Jag har bott i Sundsvall över 30 år. Trots att jag bott här så länge känner jag till stans omgivningar väldigt dåligt men nu har jag i alla fall besökt Sättna. Jag åkte dit för att lyssna på folkmusikgruppen Gun-Britt o dom, som uppträdde i församlingsgården. Gun-Britt berättade om Linnea Olsson, Signe Mattsson och många andra musicerande kvinnor, som levde i Medelpad i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, och problemen de hade med sina supande karlar. På den tiden fanns det inte mindre än 70 krogar i lilla Sundsvall. Löningsdagar stod det försäljare vid sågverkens portar och sålde supar, styckvis. Snacka om affärsidé! I anslutning till varje "kvinnoöde" sjöng och spelade Gun-Britt o dom musik som dessa kvinnor tecknat ned. Förutom den trevliga underhållningen blev vi bjudna på fika. Sen åkte jag hem i den mest fantasktiska  av försommarkvällar.

Plågis

Mina gaddar är inte längre vad de har varit. Förmodligen beror det på att jag inte lägger ned tillräckligt mycket tid och energi på att hålla rent och snyggt där inne i munhålan. Som tur är blir jag kallad till min tandhygienist med jämna mellanrum. Innan jag ger mig i väg för service borstar och borstar jag - men vad hjälper det. Det ska ju borstas varje dag, morgon som kväll, i fyra sekunder på var och en av tandens tre ytor - fram, bak och ovanpå. Totalt tar det två minuter per gång alltså fyra minuter om dagen - och det ska väl jag kunna ha tid med! Jag som har all tid till mitt förfogande. (Sen får man inte glömma att hålla rent mellan tänderna heller - sa min tandhygienist V). Nu har jag skaffat ny elektrisk tandborste och jag har börjat räkna till fyra innan jag går vidare till nästa tand. I november visar det sig om mina nya föresatser gett resultat.

Så här glad var V när hon var klar med mig! (Hon döljer leendet väl men hon visar med händerna hur stort det egentligen är).

Glänsande vacker och vidgade vyer

Hela söndag förmiddag tvättade och putsade vi vår canadensare. Det gick mycket lättare än vi trott och så här glänsande och fin blev den när vi jobbat färdigt. Nu ska vi försöka sälja den - eller ska vi det? M tycker vi ska behålla den och ha den i stugan. Vi får ta oss en funderare till.

När vi putsat färdigt bjöd K på kaffe och kaka på den nyuppförda höjdaraltanen.Vi hade utsikt  ända till Spikarna - snacka om vidgade vyer.

Var är jag?

När LÅ och jag gick ned på stan för att äta lunch blev vi lite fundersamma. Befann vi oss i Sundsvall eller i Boston? Ja, man kan inte så noga veta men jag vet i alla fall att "ribbsen" var jättegoda.

Förutom att äta lunch på stan skulle vi också köpa polish till canadensaren, som vi inta har skött om på hur många år som helst. Nu har vi tänkt tvätta och putsa upp den. Sen försöker vi nog sälja den. En fin canadensera är till salu - kanske!

Det var antik- och loppismässan i stadshuset. Jag gick runt och tittade men köpte inte en sak. Det är så lite jag behöver och om jag ska handla något jag inte behöver, ska det vara billigt. Snart är det väl dags att sätta upp ett eget stånd och sälja ut lite prylar som bara samlar damm.

'

Nu har de kommit!

Nu har mina fina tekoppar från Royal Copenhagen kommit. Jag fick dem som avskedspresent från mitt jobb, när jag slutade för ett år sedan. De heter Blåblomst och är förvisso handmålade - men att det skulle ta ett helt år att måla tre koppar är väl ändå lite övermaga.

Hur som helst - snygga är de och tänk så gott det kommer att smaka när jag dricker ur dem. Kaffekoppar, gräddkanna och sockerskål fick jag i 50-års present och jag tycker fortfarande att de är lika vackra.