tisdag 3 april 2012

Ai Weiwei

I Magasin 3 i Frihamnen (Stockholm) visas en utställning av kinesen, konstnären, (arkitekten) och dissidenten Ai Weiwei - han som ritade stadion till olympiaden i Peking. En jättehäftig utställning


Direkt när man kommer in i det första rummet möts man av en stor, fem ton tung hög med "solrosfrön". Alla dessa keramikfrön var handmålade och skulle enligt guiden symbolisera att alla kineser bildar en helhet. Varje kines är unik och alla behövs för att Kina (högen) ska bli som den är. Alla frön liknar varandra men är ändå olika och unika.


I nästa rum stod det 96 vaser. När jag kom in i rummet såg jag alla dessa glaserade vaser utan motiv men....


..när jag forsatte runt rummet växte motivet sakta fram och när jag kom till rummets andra ända såg det ut som alla vaserna hade motiv. Snyggt!


Förlagan till dessa vaser var en antik vas från Yuanperioden (1269-1368). När originalet såldes på auktion i London blev det det dyraste asiatiska förmål som dittills sålts. Nu hade Weiwei och Serge Spitser gjort reproduktioner på denna antika vas. På varje vas har man reproducerat en liten del av det motiv som finns på originalet. Man har alltså gjort 96 kopior eller förfalskningar och endast när man ser alla 96 vaserna kan man se hela det ursprungliga motivet.


I det tredje rummet visade man en världskarta gjord av tunna, tunna skikt med tyg.

I ett hörn stod två antika pallar som hade fogats samman till en. Jag fick för mig att den skulle symbolisera att man visst kan sitta på två stolar samtidigt - man kan både vara kapitalist och kommunist. I utställningskatalogen står det dock att det är en kommentar till den ofta bisarra realiteten i det kinesiska samhället där det moderna Kina har vuxit fram på bekostnad av medborgarnas personliga frihet.

På väggarna visades videokonst. För att kunna njuta av videokonst måste man ha möjligt att få sätta sig ned och titta i lugn och ro. Här fanns inga stolar så jag gick förbi dessa kostverk och ned i källaren där man hade byggt upp ett "vandrarhem".

Det var en mycket intressant och rolig utställning som bevakades av massor med vakter. När jag gick in sa dörrvakten att jag kunde fråga vakterna om jag hade några funderingar. Så jag frågade och frågade och de svarade och svarade. Jag blev häpen över hur otroligt duktiga de var. Till slut var jag också tvungen att fråga vad de hade för utbildning och då visade det sig att man skulle vara konstvetare eller praktiserande konstnär för att få ett vaktjobb här. Det var ett sätt för konstnärer och arbetslösa konstvetare att få lite inkomster. Bra lösning.

2 kommentarer:

  1. Jätteintressant - både utställningarna och lunchmaten! Du är en toppenskicklig bloggare!
    Agneta

    SvaraRadera