Att sitta bakom scenen påverkade inte ljudet - vi hörde bra - men vad såg vi? Jo, när vi överhuvudtaget såg något (då hade vi lutat oss fram så mycket det gick) var det baksidan vi såg. Vi såg inte när sångarna kom in på scenen, vi såg inte hela orkestern och vi såg inte dirigenten. Men vi kunde se hur kameramännen jobbade, vi såg alla sladdar i taket och vi hörde bra!
onsdag 15 januari 2014
Perspektiv
Några goda vänner frågade om vi ville följa med till Berwaldhallen på Trettondagskonsert. Det lät ju trevligt - vi hängde på. Men ibland är det långt mellan beslut och handling. När vi väl kom oss för att gå in på nätet och boka platser kunde vi bara välja mellan platserna snett bakom scenen (men där fanns det å andra sidan många att välja bland).
Att sitta bakom scenen påverkade inte ljudet - vi hörde bra - men vad såg vi? Jo, när vi överhuvudtaget såg något (då hade vi lutat oss fram så mycket det gick) var det baksidan vi såg. Vi såg inte när sångarna kom in på scenen, vi såg inte hela orkestern och vi såg inte dirigenten. Men vi kunde se hur kameramännen jobbade, vi såg alla sladdar i taket och vi hörde bra!
Dagen efter vårt besök i Berwaldhallen sändes konserten på TV och då kunde vi slå oss ned i sköna soffan och se allt en gång till - den här gången från den rätta sidan!
Att sitta bakom scenen påverkade inte ljudet - vi hörde bra - men vad såg vi? Jo, när vi överhuvudtaget såg något (då hade vi lutat oss fram så mycket det gick) var det baksidan vi såg. Vi såg inte när sångarna kom in på scenen, vi såg inte hela orkestern och vi såg inte dirigenten. Men vi kunde se hur kameramännen jobbade, vi såg alla sladdar i taket och vi hörde bra!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar