Under vår senast långtur (sex timmar enkel väg) lät vi oss underhållas Jo Nesbös Pansarhjärta. På nedvägen hann vi bara lyssna på tre skivor, av inalles 19. Så vi tog med oss boxen in och avslutade varje kväll med en skiva Pansarhjärta.
Hur var då denna lååånga bok? Den var spännande och hade många överraskningsmoment men var på tok för lång - bitvis rent av seg. Och så innehöll den otroligt mycket våld, en helt orealistisk seriemördare och en än mer orealistisk hjälte, polisen Harry Hole. Pansarhjärta var den första bok jag "läst" av den lovprisade Jo Nesbö och jag blev besviken, även om bilresan var spännande.
Sen funderar jag på om det är en ren slump att alla tuffa poliser heter Harry - Dirty Harry (film med Clintan), Harry Bosch (Michael Connelleys hjälte) och så nu Harry Hole? Vill författarna visa att deras Harry är precis lika tuff som någon annans Harry eller vill man kanske "blinka" till sina kompisar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar