De modiga tänker inte på vad kampen kan innebära för egen del, i alla fall låter de inte dessa tankarna hindra dem, eftersom de jobbar för en sak de tror på. Det kan man förstå. Vad som däremot är väldigt svårt att förstå är den rädsla andra känner. Vad är de rädda för?
I går såg jag filmen Sufragette. Sufragetterna stred för kvinnlig rösträtt. De motarbetades av alla - även sina medsystrar. De blev av med sina jobb, misshandlades, sattes i fängelse men inget hejdade dem.
Sufragette handlade i första hand om en kvinnas strid för likaberättigande. Vi fick följa hur Maud kom med i kampen och utvecklades till en kämpe. Genom Maud kom sufragetternas uppoffringar betraktaren in på livet. Filmen avslutades med att man visade vilket år kvinnor fick eller beräknas få rösträtt i olika länder - för än i dag har inte kvinnor rösträtt överallt.
Förutom de modiga kvinnorna fick vi också möta de rädda männen. Mauds man vågade eller ville inte ens titta på henne, låste ut henne från deras hem och tog i från henne hennes son. Vad var det han var så rädd för - ville han inte att hans fru skulle få rösträtt eller trodde han att hon skulle lämna honom om hon också fick lite rättigheter eller var han bara rädd för vad grannarna skulle tycka?
Fortfarande återstår mycket arbete, så kampen går vidare - på många olika plan, på många olika ställen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar