När Sachsarna sett det fina porslin som kineserna kunde tillverka försökte de komma på porslinets hemlighet. Några kemister började experimentera och 1772(?) kunde man skriva brev till fursten och meddela att man hade lyckats framställa porslin av god kvalitet. Sen var det bara att bygga upp en fabrik och på hemmaplan börja tillverkar koppar och fat.
Det är en komplicerad och tidskrävande tillverkning man ägnar sig åt i Meissen. Vi gick en guidad tur där man visade de olika momenten och vilken skicklighet som fordras för att framställa det vackra men dyra Meissenporslinet. De två korslagda svärden, som finns inbrända i porslinet, ska garanterar äktheten och göra det möjligt att att sälja kaffekoppar som kostar skjortan, för Meissenporslin är inte dyrt - det är mycket, mycket dyrt.
Efter att ha tittat på det fantastiska Meissenporslinet, slog vi oss ned vid Stortorget och åt en sparrislunch på helt vanliga tallrikar men det smakade jättebra ändå. Till det drack vi ett glas Riesling. Sen bar det av till schloss Wackerbart för vinprovning.
Efter att ha tittat på det fantastiska Meissenporslinet, slog vi oss ned vid Stortorget och åt en sparrislunch på helt vanliga tallrikar men det smakade jättebra ändå. Till det drack vi ett glas Riesling. Sen bar det av till schloss Wackerbart för vinprovning.
Än en gång fick vi en genomgång av en hel tillverkningsprocess - från druva till vin. Vi fick provsmaka tre av de kvalitetsviner som tillverkas på Schloss Wackerbart. Golden Riesling (som inte ska förväxlas med Riesling) var godast. Därefter bar det av till Dresden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar