Nästa år i Berlin

Astrid Seeberger har skrivit en i mitt tycke mycket bra bok om de sår människor får av krig - sår som det kan ta generationer att läka. Bokens titel "Nästa år i Berlin" anspelar på uttrycket "Nästa år i Jerusalem" (en fras som judarna sjunger i slutet av påskmåltiden, för att uttrycka en önskan att man nästa gång ska få fira påsk tillsammans i Jerusalem) och vill visa att det också finns många tyskar som är flyktingar i sitt land. Människor som vill återförenas med sina familjer.

Vår bokcirkel i Gröndal har nytt tema varje termin men 2017 har vi valt ett "icke tema" - var och en ska få välja en bok. Den första boken på detta "icke tema" kom att passa väldigt bra ihop med höstterminens böcker om Tyskland. Vi avslutade förra året med Stig Dagermans reportagebok "Tysk höst" och började vårterminen med en inifrånskildring av hur det kunde vara att leva i Tyskland under och efter kriget.

"Nästa år i Berlin" handlar om författaren Astrid Seebergers tyska familj. När Astrids gamla mamma dör börjar Astrid bearbeta sin sorg och det som hon uppfattar som sitt svek gentemot mamman. Astrids pappa är bara en bifigur i boken - en person som den i grunden fina mamman skäms över och kanske skäms även Astrid över honom. Mamman kommer från en välsituerad, kulturell familj med rötter i det vackra Ostpreussen. Men familjen fördrivs därifrån och blir flyktingar i sitt eget land. Mamman lider svårt under kriget. Hon förlorar den ena efter den andra och till slut finns det bara "hål" i hennes liv. Den enda som finns kvar är dottern Astrid men för att undvika att bli kvävd av sin mamman försvinner även hon.

När hennes mamma är 80 år och snart ska dö berättar hon för Astrid om sitt liv och vad kriget gjort med henne. Varför hon fått ett flyktingansikte. Dessa berättelser och Astrids egna minnen från besöken hos de återfunna släktingarna utgör yttre handling i denna fina och välskrivna berättelse om hur krig påverkar alla människor, även de som är födda efter krigsslutet.

Alla cirkeldeltagarna var överens om att det var en fin bok, välskriven med mycket vackert språk men alla gillade den inte. Själv tyckte jag "Nästa år i Berlin" var mycket bra - nästan i nivå med "Tysk höst".