Jag hade läst fel. Det var inte i Cherbourg, som Proust hade gått omkring och drömt. Det var Cabourg. Men rest, var rest.
Vi bestämde oss, nu när vi inte kunde vandra i Proust fotspår, att åka ut till kusten vid Hague - ska vara vild och vacker. Vi kunde köpa med oss mat och sitta på stranden och njuta. Jag hade, innan vi gav oss iväg, köpt nya utflyktstallrikar som jag släpat runt - hög tid att de kom till användning.
I Hague ska det finnas en upparbetningsanläggning för uran. Det skulle vara intressant att se hur den förstör sin omgivning och kunna använda detta som argument i debatten när folk vill att vi ska satsa på kärnkraft.
Men är man billös och hänvisad till allmänna kommunikationer måste man vara beredd att ändra sina planer.
Det här var mastigt, som maken sa |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar