Äntligen en kopp kaffe

När hösten kommer och det är dags att plocka upp bryggbommarna, vinterklippa gräset och stänga stugan för året tar vi den obligatoriska turen västerut.

I år kom vi fram till en kall och utkyld stuga men det var i alla fall ljust. Men bara någon timma senare, när solen gått ned, började vi få det ombonat. Då hade vi lagt värmekrus och elfilt i sängarna, satt på alla element och tänt en brasa i öppna spisen.

Här låg det förr en minigolfbana

Jag skulle dock bara sova en natt i stugan eftersom jag bestämt mig för att ägna två dar åt mitt Göteborgsbarnbarn. Tog bussen till Göteborg och hämtade honom efter skolan. Sen skulle vi spela minigolf i Slottsskogen men banan var uppgrävd så det blev valen på Naturhistoriska, lek i fin park, labyrintsnurrande och glass i stället. Sen var vi trötta.

 Lekparksval

Nästa dag var jag och barnbarnet i skolan redan klockan åtta(!). Det blev en trevlig dag i nollan. Matte och svenska blandades med lek, sång och sagoläsning sen gick vi till bamba. Där kunde vi välja mellan burgundisk gryta eller/och ugnskokt fisk och därtill ett mycket stort och varierat salladsbord. Jättegott.

Det är nu flera år sedan jag följde med ett barn till skolan. Jag tyckte alltid det var lite jobbigt när lärarna tog sig en kopp kaffe men inte frågade mig. Hela min mage ropade ju efter kaffe. Men mycket utvecklas även inom skolans väggar. Redan efter en timma frågade fröken om jag ville ha en uppiggande kopp.

Klockan tolv lämnade lilleman och jag skolan - mycket nöjda med dagen.