Sommarlyssning

För ett tag sedan läste jag "Senseis portfölj" av den japanske författaren Hiromi Kawakami. Boken var fängslade, inte minst för att japansk kultur skiljer sig så mycket från vårt sätt att leva. När jag sen "blev rekommenderad" (i en blogg) en annan bok av samme författare satte jag genast i gång med ännu en Kawakami.

"Nakanos seconhandbutik" handlar, som titeln säger, om några personer som jobbar i en affär där man säljer och köper halvgamla saker. En ganska trevlig bok men inte i klass med "Senseis portfölj". Även om handlingen rörde sig i och kring en affär handlade boken i själva verket om relationer. Tyvärr hade jag problem att hålla isär personerna - rörde hela tiden ihop de svåra japanska namnen.

När man har hela sommarstugan full med barn (stora och lite mindre) och djur är det skönt att då och då dra sig tillbaka och stoppa en bok i örat. Så direkt efter "Nakanos seconhandbutik" valde jag en annan favorit - Tove Alsterdal. Tove A skriver om folket och livet i Ångermanland.

När några amatördykare utövar sin sport i Ångermanälven hittar de resterna av en man, fastkedjad i ett ankare. Det visar sig att  kroppen sänktes i älven för mycket länge sedan - troligen på 60-talet medan Vietnamkriget pågick och många dessertörer kom till Sverige. Förklaringen finns därför att hämta långt tillbaka i tiden. Jag gillar Tove Alsterdal och hennes bok "Djuphamn" var inget undantag.

Sen var det dags för Liza Marklund. En gång i tiden läste jag allt hon skrev men så blev jag "mätt". Nu var det dags att pröva på hennes nya serie, som tilldrar sig i södra Lappland. Förundras alltid över att så många deckare har sin handling förlagd till Norrland.

I Stenträsk invid Polcirkeln träffas regelbundet fem flickor och diskuterar böcker - de kallar sin grupp lite vitsigt för Polcirkeln. Flickorna har träffats ända sen högstadietiden men dynamiken i gruppen har sakta förändrat och alla förstår att de nu nått "vägs ände" men innan de hinner upplösa gruppen försvinner en av flickorna.
 

40 år efter den sista cirkelträffen hittas kroppen efter den försvunna flickan i en av bropelarna till bron över Piteälv. Kroppen har funnits ingjuten pelaren under alla år. En riktigt spännande deckare med ett överraskande slut.

"Polcirkel" var så fängslande att jag genast  fortsatte med nästa bok om Stenträsk. Jag tyckte "Kallmyren" var ännu bättre än Polcirkeln och skulle också gärna ha lyssnat på den tredje boken i serien men den ges ut först om några månader.

En sensommardag försvinner polisen Wikings fru i en kallmyr när hon är ute och plockar hjortron. Kvar vid myren ligger deras baby, mycket illa biten av knott och mygg. Man hittar aldrig Helenas kropp men trettio år senare får deras son ett kryptiskt meddelande med Helenas signum att han måste lämna sin anställning - hans liv är i fara.

"Kallmyren" var både spännande och fängslande. Frågan är - går det verkligen till på det här sättet?