Idealen - vad får de kosta?

De två svenska journalisterna som sitter fångna i Etiopien var, före en viss dag, tvungna att bestämma sig om de skulle överklaga domen eller om de skulle acceptera den och i stället be om nåd. Nu vet vi att de inte överklagade.

För att kunna bli benådade måste de i sin nådeansökan erkänna sig skyldiga. Det blir tufft för dem att erkänna något de inte anser sig skyldiga till - men vad gör man inte för att slippa 11 år i etiopiskt fängelse. Även Paris var ju, på sin tid, värd en mässa. Jag skulle ha gjort samma sak - valt det alternativ där jag hade störst chans att bli fri. Hoppas verkligen att de blir benådade. För att försöka ge mitt lilla bidrag har jag gått med i Amnesty. Så småningom kanske jag till och med kan bli en aktiv medlem.

Det är lätt att vara idealist när det inte kostar något men när priset är 11 års fängelse då blir det förståeligt att man gör avkall på sina ideal.

En som inte gjorde avkall var Nelson Mandela. Han satt 27 år i fängelse och avstod från frigivning 1985 eftersom det krävdes att han skulle ge upp den väpnade kampen. Det fick han betala med ytterligare fem år på Robin Island men sen uppnådde han en villkorslös frigivning. När han fyllde 90 år ströks han från USAs lista över terrorister. Nelson Mandela är en person vars gloria fortfarande sitter rätt och jag hoppas vi aldrig får höra något som ska få den att komma på sned.