Millenni.um

Den bok som blivit mest omtalad under hösten är David Lagerkranz Millenniebok "Det som inte dödar oss". Jag beställde den på biblioteket, direkt när den gavs ut, och fick den precis när jag skulle åka till Bryssel. Lite oturligt - var tvungen att lämna tillbaka den efter att ha läst 20 sidor. Men så råkade jag hitta den på ungdomsbiblioteket Lava. Alla, även pensionärer, har rätt att låna böcker på Lava men man kan inte beställa böcker därifrån (var säkert därför den fanns inne). När man lånar på Lava är det  dessutom normal lånetid även på nyutkomna böcker - inte kortlån.

Boken var 500 sidor lång och jag läste ut den på fyra-fem dagar. Rekord för mig - som är en långsamläsare. När jag läste om boken i bloggen Bokhora såg jag att Jessica Björkäng läst hela serien, 1902 sidor, på tre dagar. Efteråt hade hon dock känt sig lite mosig! Det kan man kalla snabbläsare.

"Det som inte dödar oss" var otroligt lättläst, bra flyt i språket  och lagom spännande. (Om jag läser böcker som är alltför spännande måste jag lägga dem åt sidan och samla mod innan jag kan fortsätta). David Lagerkranz kan skriva. Jag tyckte boken var minst lika bra som Stieg Larsons Millennieböcker - mer trovärdig - men den var ända ganska förutsägbar och hade ett föga oväntat slut. Jag fick några trevliga dagart då jag kunde förflytta mig in i en helt annan värld än mitt lugna pensionärsliv och håller inte alls med de som tycker att en ny författare inte kan fortsätta skriva på en serie någon annan påbörjat.