Fler och fler får Corona. Vi måste fortfarande vara på vår vakt trots att allt känns så mycket lättare än i våras. Det gäller att hålla ut.
Eftersom allt verkar säkrare nu - tar man (jag) större risker, är möjligen aningen oförsiktig. Vi rör oss ute mer och träffar fler. Även om jag tycker att jag håller mig för mig själv är jag ändå långt mer social nu än i våras. Då skulle jag inte gått in i en hiss om det stod någon annan där. Det gjorde jag häromdagen.Har haft båda döttrarna hemma, har även hälsat på hemma hos dom och idag hämtade jag ett barnbarn i skolan. Vi kramas inte, håller avstånd men vistas numera i samma rum. Det känns så bra men ändå inte. Är jag kanske för oförsiktig?
I dag skulle jag för första gången hämta ett av barnbarnen i skolan. Sen skulle vi åka till Musikhögskolan för rytmikövningar. Det var inte helt lätt att hitta den lille gossen eftersom man infört en regel att inga "föräldrar" fick gå in i skolan. Man skulle stå utanför och knacka på fönstret. En "tvärtomregel" - det är ju de gamla som ska skyddas inte barnen.
Jag hade ingen aning om vilket klassrum som var hans. Kikade in lite här och lite där. Så jobbigt och tröttsamt. Sen tog jag saken i egna händer och gick helt sonika in i skolan med skorna på och letade rätt på honom. Jag struntade i att man sa till mig att inga vuxna fick vara där.
Vi hann, trots hämtningsstrulet, fram till Vallhallavägen i god tid. Där hade vi en mysig stund - satt och spela "lustiga hus" tills rytmiken skulle börja.
På Tages skola ska man ringa ett telefonnummer spm står på dörren så kommer personalen ut med honom.
SvaraRadera