Vi hade frihet några dagar - samma regler skulle gälla för 70-plussare som för alla andra invånare - sen kom nya och ännu hårda Coronaregler och det är återigen dags att börja besöka parker och naturreservat. Vi får inte längre umgås med någon, inte åka buss eller tunnelbana, inte gå på teater eller museum men vi får åka (dock inte kommunalt) till park efter park efter park.
Vi började med perennparken i Skärholmen. Den fina perennparken (designat av Peter Oudolf), som vi besökte för ett antal år sedan, var värd ännu ett besök. Jag gillar att man satsar på en förort byggd under miljonprogrammet. Till och med en grå höstdag i novemver var parken fin men nästa gång jag åker dit ska det vara försommar.
När vi var klara med parken promenerade vi runt i området. Snyggt och välskött men husen var många, långa, höga och stod tätt.
Jag skulle inte vilja bo i detta miljonprogramsområde - kändes för storskaligt. Däremot tror jag det kan vara roligt att växa upp här - borde finnas massor med lekkamrater. Jag jämför med hur roligt jag tyckte det var när vi flyttade till Västra Frölunda då jag var sju år. Under vår rundvandring i Skärholmen såg jag dock inte en enda unge som var ute och lekte denna gråkalla novemberdag.
Passade på att köpa med mig lite frukt hem från Skärholmens torghandel.
 |
| Bredängs vattentorn |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar