Äntligen..

... känns det som allt har blivit som det ska, att allt är som vanligt igen. Jag har åkt tunnelbana, varit på bio, ätit ute inomhus, spelat bridge och börjat på Birkagården. Så härligt att livet känns normalt igen.

På vår första bioträff enades vi, efter lite diskuterande, om att se "The father". Filmen, som både vunnit en Oscar och fått fin kritik, handlade om hur en demenssjukdom påverkar livet. Anthony Hopkins och Olivia Colman hade huvudrollerna - spelade far och dotter på ett suveränt sätt.

Det är inte lätt att vara gammal och bli mer och mer förvirrad men det är inte heller lätt att vara dotter till en dement förälder.

I början blev jag själv lite förvirrad - hängde inte riktigt med. Men efter ett tag insåg jag att förvirringen berodde på att filmen speglade hur det var inne i huvudet på pappa Anthony. Ingen ordning på någonting - inte på personerna, inte på tiden och inte på orden. En gripande film - sorgsen men bra.

Sen avslutade vi vår biokväll med middag och skicka en hälsning till vår fjärde kramat som inte kunde följa med.