Ännu en gång...

Varje år, i början på december, åker vi till Göteborg för att gratta barnbarnet på hans födelsedag. I år skulle vi dessutom uppvakta en 80-åring!

Minns första gången vi skulle gå på 60-års kalas - oj vad jag tyckte det födelsebarnet var gammalt. Nu skulle vi för tredje gången uppvakta en 80-åring men det här födelsedagsbarnet kändes inte särskilt ålderstigen. Allt är ju, som man säger, relativt.

Samma kväll skulle vi också fira vår 11-åring. Pappan hade valt en ny fin restaurang på Lindholmen - en riktig kinarestaurang med mat från tre olika "kök". All mat serverades på en rund skiva så var och en fick ta vad man ville. Tycker det är ett väldigt bra sätt att servera - alla får smaka på allt och äta så mycket man vill.

Vår restaurang låg högt upp i ett nybyggt hus på Hisingen med utsikt över själva stan. Åker inte ofta till Hisingen. Tror det bottnar i min pappas ovilja mot stadsdelen. Där luktade det, enligt honom, "Koppartrans" (oljeraffinaderi) och ändå jobbade han under många år just på Lindholmen.

Nu är Lindholmen en spaceig del av stan med massor med nya hus - kontor, lägenheter, skolor och hotell. "Vår" restaurang låg högt upp i ett nybyggt hotell. Även utemiljön är designad och flådig men med mycket svag ytterbelysning och då hände det som alltid händer mig. Jag snubblade och fick än en gång detaljstudera asfaltsbeläggningen.