En dag kom det en stor, en jättestor lastbil uppkörandes på vägen. Satte ned en stödfot och lastade av massor med virke.
Vad var detta?
Jo, maken hade bestämt sig för att bygga garage till gräsklipparen. Jag var införstådd med bygget och hade insett att vår stuga skulle bli byggarbetsplats den här sommaren. Men ibland måste man ligga lågt. Lika länge som garaget har planerats, lika länge har jag argumenterat för en robot (en liten manick som helt tyst far runt på gräsmattan och sköter klippningen mycket bättre än en avgasstinkande maskin och som dessutom kan förvaras inomhus på vintern).
Men nu var plankorna här och bygget drog i gång och varje morgon var det en eller två familjemedlem som också drog.
Sakta men säker växte bygget fram och jag är glad att vi hade huset fullt med våra barn och deras barn så jag slapp sitta själv och bli uttråkad.
Nu har garaget fått både väggar och tak och börjat inredas. Det blir bra och på några års sikt kommer det säkert att bli vinterförvaring för en liten manick och då har det ju inte byggts förgäves.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar