Hissar

Vår lördagstur med båt till stan fick förra veckan konverteras till en söndagstur eftersom lördagen var vikt för 7-års kalas.

Vår båt går hemifrån till Klara Mälarstrand. Där kan vi byta båt och åka vidare till Riddarholmen och sen fortsätra genom Gamla stan till Slussen. Sist vi kom gående från Riddarholmen gick vi utefter Stadsgården. Inget bra val för där ramlar och skramlar det något alldeles förfärligt eftersom man både bygger och river, borrar och spränger.

Den här gången valde vi att ta oss upp på Södermalmstorg för att därifrån fortsätta mot Skanstull och hemåt. När vi stod där på torget tittade jag med längtan i blicken på den avstängda Katarinahissen. Varför måste den vara avstängd så länge? Kan man inte sätta upp en tillfällig hiss medan man bygger om Slussen och underlätta livet för oss med knarrande knän.

Jag blev alltså stående med min längtans blick fäst på hissen och fick då se en dikt dansa förbi uppe under gångstråket - det som leder från hissen till berget. Så trevligt att man i det offentliga rummet visar poesi i stället för reklam - tänkte jag. Stod kvar en stund men fick inget grepp om vad det egentligen var som visades. Tyckte dock att det var en kul idé med poesireklam mitt i stan.

"Den eviga sorgen bor inom mig"

När jag kom hem tittade jag närmare på den bild jag tagit och såg då att man inte bara visade text (det jag trodde var poesi) utan en textad film. Längst upp till vänster på hissen visade man Niki Lindroth von Bahrs kortfilm "Något att minnas" - men bara för folk med riktigt god syn.

Några dar senare tog jag en promenad hemma i närområde - gick via  Vinterviken till Liljeholmen och Marievik för att sen gå över Årstabron till Hornstull och hem. Det kändes inte ett dugg jobbigt att jag måste att ta mig från havsnivån ända upp till Årstabron för i Marievik finns en utomordentligt bra och fungerande hiss.

Utmärkt idé att bygga starka, robusta hissar på platser med stor höjdskillnad. Då kan människor förflyttar sig från markplan till en högre nivå även om de har ont i ett knä. Jag tycker dock att hissen i Marievik borde få ett fint namn - jämförbart med Katarinahissen. Mariahissen skulle passa bra eftersom den finns i Marievik.