Idag, när jag gick min dagliga promenad, hamnade jag framför några stora kompakta konstverk utefter Liljeholmskajen i Marievik. Jag har sett statyerna många gånger men idag stannade jag till och tittade lite noggrannare.
Tänk så mycket trevligare det blir när det finns konst inne bland nya och höga hus.I början av vårt Stockholmsliv följde vi med på en guidad rundtur genom Gröndal, Aspudden och Midsommarkransen och fick bl.a. veta att förr stannade tågen som kom söderifrån i Marievik för omlastning (nu går de via Årstabron direkt till centrum). Konstverken i Marievik ska därför ha koppling till kommunikation.
Först möttes jag av Kerstin Ahlgrens två stora svarta händer. Händerna var uppåtvända och såg mycket inbjudade ut och jag tyckte de signalerade: "Kom och slå dig ned en stund. Sitt på mig och njut av ursikten".
Lite längre bort, utefter kajen låg tre "välsvarvade" damer och slappade. Det var Lena Lerviks "En berättelse om något vi glömt...." En härlig staty som visar hur man kan ta dagen.
Den tredje statyn jag stötte på var Pål Svenssons"Origin", som jag tror vill visa att om man kommer under yta, slår sönder det tuffa skalet, finner man något ännu finare.
Lite längre in i gången, som leder upp till Liljeholmen, står en staty av Söderorts egen konstnär Hertha Hillfon.
Slutligen, längst ut i gånger, finns en staty som verkligen passar in under temat "kommunikation" - några jättestora böcker. Här borde det ligga ett bibliotek tänkte jag - en bättre vägvisare till biblan är svår att finna. Jag tittade efter en skylt som skulle visa vem som lagt sina böcker här men kunde tyvärr inte hitta namn på vare sig konstnär eller verk men lyckades googla fram att verket heter "La storia della terra" (jordens historia) och är skapat av de tyska konstnärerna Anna-Maris Kubach-Wilmsen och Wolfgang Kubach. Böckerna är gjorda av sten från fem kontinenter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar