Vargaslätten

Jag tog "ledigt" i tre dagar för att med buss, bil och tåg resa och besöka en trädgård i  Simlångsdalen utanför Halmstad. 

Första anhalt (efter Masthuggskyrkan) var Varberg där sov jag över.

Andra anhalt var Falkenberg. Där, i stans stadshus, träffade vi på en gammal bekant - en dam som bar Hertha Hillfons signatur.

Tredje anhalt var en härlig sommarstuga, norr om Halmstad, där blev vi bjudna på lunch.

Fjärde anhalt, resans mål, var trädgården Vargaslätten i Simlångsdalen.

Vargaslätten är en gigantiskt stor privat trädgård. Sigfrid Ericson började anlägga den 1917 men det är först i år man tar emot besökare.

Pergolan

Vi gick runt i två timmar. Trädgårdsmästaren berättade om trädgårdens historia, vad de gjort för förändringar (återställt i ursprungligt skick) och vad de har för planer. Gruppen lyssnade, tittade och imponerades. Hur kan man som privatperson skapa något som Vargaslätten?

Den japanska klippträdgården

Sigfrid Ericson hade ca 50 arbetare, de flesta från trakten kring Simlångsdalen, till sin hjälp när han byggde upp trädgården och gjorde den till en kulturell samlingsplats. Men trädgården förblev privat. Från 1917 fram till idag har den bara haft tre ägare. Dess nuvarande ägare, en it-entreprenär, har tagit som sin uppgift att återskapa trädgården så som den en gång såg ut (det tar bara tre år för en trädgård att växa igen). Han har anställt en trädgårdsmästare, byggt ett litet museum och öppnat härligheten för allmänheten - men bara för små grupper i ordnade former. Trädgården ska leva vidare och förbli så som Sigfrid Ericson skapade den - den får inte slitas ned av alltför många besökare.

Köksträdgården

Jag tycker Sigfrid Ericson uppnådde sitt mål. Han lyckades skapa en trädgård som blev ett konstverk och vi lyckades pricka in rätt tid för vårt besök - en strålande fin dag när rhodondendronen blommade.