Segovia

Har man bara bokade bussbiljetter går det på en dryg timma att resa från Madrid till staden Segovia.

Segovia ligger på högplatån Meseta Central, ca 1000 möh, och finns med på Unescos världsarvslista. Det är en gammal vacker stad som det var riktigt trevlig att besöka.

Den 14 april var Segovia målet i en halvmara och vi kom rätt in i upploppet. Det blev ett livfullt och roligt första möte med stan. Alldeles vid målgången finns den första av stans sevärdheter - akvedukt. 

Ett ursnyggt byggnadsverk som det var svårt att se sig mätt på.

Sen träffade jag på en gammal bekant från Romkursen - varghonan som födde upp Romulus och Remus.

Husen i stan låg tätt. De var ockrafärgade och klättrade nästan på varandra som hus ofta gör i riktigt gamla städer. Vi strövade genom stan tills vi kom till Plaza Mayor. Där slog vi oss ner och delade på en Caesarsallad.

Sen promenerade vi vidare och  passade på att besöka den otroliga katedralen. Det är märkligt att en stad på ca 50 000 invånare kan ha en kyrka av denna storlek.

Inte nog med att stan har en akvedukt och en katedral den har också en borg som inte går av för hackor. Vi fick dock nöja oss med att titta på Alcazar från utsidan - ville  inte missa vår inbokade returresa.

Jag är så nöjd att vi besökte Segovia men det hängde på ett hårstrå. Det var nära att hade skippat den när vi inte kom med bussen som planerat.

Storkarna har slagit sig ned vid borggården

Språkförbistring

Vår andra dag i Spanien skulle vi göra en utflykt till staden Segovia - då gällde först tunnelbana sen Segoviabuss.

Vi hade tagit till ordentlig marginal för biljettköp men oj så krångligt och svårt det var och ingen fanns det att fråga. Till slut förbarmade sig en annan passagerare och vi kunde köpa 10 biljetter.

Nästa svårighet blev Segoviabussen. Den första buss som hade platser kvar skulle inte gå förrän fyra timmar senare. Vi hade tagit reda på när bussarna avgick och bestämt när vi skulle åka men att bussarna kunde vara fullsatta "fanns inte på karta".

Våra svårigheter har till stor del berott på att engelska verkar vara ett okänt språk för många spanjorerna - inte ens de som säljer biljett eller guider som hjälper folk på stationerna känner till detta germanska språk. Det kändes som ett äventyr att få till en resa till Segovia.

När vi köpt bussbiljetter för att resa nästa dag tittade vi runt i Moncloa (hållplats för Segoviabussarba) en stund. Sen gällde det att få kläm på hur vi skulle ta oss tillbaka till centrum. Mycket svårt det också men inte omöjligt för rätt som det var klev vi på en buss. Då visade det sig att de biljetter vi köpt inte gällde på den här linjen. Men har man laddat upp med kontanter löser sig allt i Madrid. När vi, lite senare, skulle byta buss blev det till att använda sig av kontantkassan igen. Vi måste trots allt ha missat något väsentligt när det gäller Madrids kommunikationssystem.

Snygg gatuskylt

Resten av dagen gick åt till att utforska de centrala delarna Madrid som Plaza de Mayor, Plaza del Sol med flera plazor.

När vi, på kvällen, skulle beställa middag slog språkförbistringen till igen. Vi blev minst sagt överraskade - lika överraskade som vi blivit när vi insåg att våra nyinköpta bussbiljetter inte gällde.

Vi hade beställt soppa med pilgrimsmusslor!

Åldersfördel

Vårt hotell ligger vid ett torg invid museum Reina Sofia.

Under vår middagsvila var det ett otroligt liv utanför fönstret. Det var som en hel skola höll till på torget. Till slut öppnade jag fönsterluckorna och möttes av skolbarn, skolbarn, skolbarn som lekte för glatta livet. Såg så trevligt ut. Kanske roade barnen sig i väntan på ett museibesök.

Vi skulle också besöka Reina Sofia för att titta på Miro och Dali. Tänkte passa på under gratistimman före stängningsdags. Var ute i mycket god tid för att ställa oss i kö men det visade sig att för besökare i vår ålder var det gratis - bara att knalla in.

Hela det stora huset är fullt med modern konst. Vi inriktade oss, som sagt, på Miro .....

....och Dali.

När vi lämnade museet var kön som snirklade sig utanför huset minst sagt lång. Så skönt att vi sluppit ifrån den.

Sen var det dags för en liten, eller ska jag säga gigantisk, förematendrink.

Skinkmuseum

Vår första dag i Madrid började med en långa frukost. Sen skulle vi promenera till Plaza Mayor men ändrade oss när vi stötte på en rundtursbuss. 

Enklare att åka runt än att promenera. Under turen fick jag en känsla för hur jättestor Madrid är och hur mycket snygga byggnader som finns här men det var omöjligt att hänga med i guidens alla utläggningar. Jag fattade i alla fall att tjurfäktningsarenan var ett kulturellt arv av något slag.

Efter den två timmar långa bussturen var det dags för kaffe. Medan vi strosade runt och letade efter fik stötte vi på den här fina väggen, en del av Caixa forum, som någon av våra lärare pratat om.

Vi tittade in på Caixa forum och kollade in husets speciella trappan. Samlingarna orkade vi dock inte med - kanske nästa gång.

Detta är ju i första hand en museiresa och när vi stötte på ett skinkmuseum var lunchen bestämd.

Det jättestora Pradomuseet gick vi glatt förbi eftersom vi ska besök det till veckan tillsammans med klasskamraterna i kursen.