Havanna - igen

För att hela familjen skulle få en känsla för Kuba tillbringade vi en helg på och i det mer närbelägna Havanna - det i Varberg.

Hotell Havanna är ett trevligt och personligt hotell bara 5 minuter från stranden. 

Vi började med att promenerade utefter havet och åt vår medhavda lunch. Vissa av oss badade men inte jag. Jag hade i stället turen att få smaka på kakor från Syrien som min bänkgranne bjöd på medan vi satt och väntade på de som vågade sig i.

Men när vi kom tillbaka till hotellet passade även jag på att bada i hotellets härliga spa med varmt skönt vatten.

Efter badet träffades vi alla igen på en av hotellets utsiktsaltaner för att sippa på en kubansk drink ...

... innan vi åt gemensam middag.

I Havanna är det härligt väder - gäller både det i Kuba och det i Varberg (i alla fall när vi var där). Efter middagen kunde vi därför än en gång strosa bort till fästningen och äta efterrätt medan solen sakta sjönk ned i havet.

Om man inte kan uppleva staden Havanna är hotell Havanna ett mycket bra substitut.

Vi har sovit i samna rum som Jan Guillou!

Hemma igen

Vi hade en mycket trevlig och rolig resa till Kuba men väl hemma är det mycket att göra.

Bloggen, som jag uppdaterat från min telefon, måste gås igenom - rättas och kompletteras med bilder. Jag har nu, efter många år, kommit fram till att det allra enklaste sättet att blogga på resor är att skriva direkt i telefonen och sen komplettera med bilder när jag kommer hem till min lilla pc.

Alla kläder som vi hade med på resan ska tvättas. Vi blev innan vi gav oss iväg varnade för "bugs" vilket jag uppfattar som vägglöss. Jag hade därför vidtagit vissa mått och steg. Allt var nedpackat dubbelt - först i små ryggsäckar med dragkedjor, som vi sen lagt i våra resväskor - även de igenstängda. Vi packade inte upp något under hela resan, tog bara upp det vi behövde och stängde sen igen på direkten.  Resväskorna placerades alltid på en stol mitt i rummet. Jag såg inte en enda vägglus på hela tiden men lika fullt satte jag ut allt på balkongen när vi kom hem och så tvättade jag allt - både sånt som var använt och sånt som var oanvänt. Jag hoppas vi slipper ifrån objudna gäster.

Nu återstår bara att bli frisk från den obligatoriska "varit i värmen" förkylningen sen återgår livet till det normala igen.

Kuba

Jag gillar Kuba - fast maten var ingen höjdare.

Rörigt, stökig och intensivt uppfattar jag livet på Kuba - så olikt vårt ordnade liv i Sverige. För att inte tala om vädret! Så olikt vårt svenska vinterväder. På Kuba är det 25 - 29 grader och solsken. Varma ljumma kvällar. Och hela tiden spelas och dansas det.

Alla drinkar har rom som bas - men var mycket alkoholsvaga

Jag tror Kuba sakta håller på att bli ett semesterparadis. Det är redan massor med turister (även från USA) här. Vår guide i Trinidad berättade att man håller på att bygga om gamla fina, men förfallna, hus till hotell. Man vill inte förstöra Kuba genom att bygga en massa stora hotellkomplex utan anpassa förändringarna efter kubansk modell.

De första dagarna i Havanna blev jag förskräckt över hur bedrövligt det var på sina ställen. Nu när jag sett mer har jag också fått en mer nyanserad bild. Men nog finns det mycket att göra här - gigantiskt mycket. 60 år utan underhåll märks.

Som turist märker man inte av den likriktning som kan finnas när det gäller åsikter eller möjligheten att få uttrycka sig. Även  om vi köpte en kubansk tidning kunde vi inte läsa den och vi kunde inte ta till oss vad man sa på TV - min spanska räcker bara till för att beställa öl. Jag vet inte hur många politiska fångar som finns men jag märkte att det alltid var lugnt och fint - kan eventuellt bero på att det var mycket polis ute på gatorna.

Den godaste drinken fick vi på Hemingways bar i Trinidad

Dessutom måste man få igång mer industri och, så vitt jag kan bedöma, mer inhemsk produktion av mat. Kubas hela jordbruksindustri har i princip varit inriktad på rörsocker. När priset på socker sjönk kollapsade landets ekonomi. Folket som helhet är fattigt men välutbildat. Våra guider har alla varit universitetsutbildade men efter de tre obligatoriska årens arbete för staten, efter examen, har de börjat jobba som guider. Sånt slöseri.

"Kuba" har varit en mycket positiv upplevelse.

Politik

Vi har försökt fråga folk (guider och vår värdinnan i Tinidad) vad de tycker om livet i Kuba. Jag får intryck av att de svarar öppet och inte pk.

En av våra två guider i Havanna skulle lämna Kuba i morgon dag om han kunde. För att kunna göra det måste man betala 100 $, ha inbjudan från någon i ett annat land och visa till detta land (om jag förstått saken rätt). Tidigare har wet feet/dry feet principen gällt i USA - alla som flytt dit från Kuba och stigit i land har fått uppehållstillstånd. Däremot har det varit svårt (omöjligt?) att få visa till USA och kunnat resa dit utan att riskera livet i en liten gumibåt eller liknande. Nu är det svårare att ta sig till USA även om man kommer som flykting. De övriga guiderna sa inget om att de ville lämnat landet - vår värdinna sa klart att hon trivdes bra i sitt hus och inte ville flytta.

Vår guide i Trinidad tyckte att Fidel Castro var en bra ledare - visionär. Han tyckte inte lika bra om hans bror Raùl, fastän han öppnat för privat företagsamhet. Han sa också att  man har val i Kuba men i realiteten har man inte så mycket att säga till om. Andelen kvinnor i olika "församlingar" trodde han var ca 40 procent.

Jag frågade vår guide i Trinidad varför det inte finns några statyer av Castro. Han svarade direkt att Castro inte ville ha någon personkult och därför förbjudit att man reser statyer av honom. Här och där ser man dock plakat, där även Fidel Castro är med. Förutom dessa plakat ser man ingen reklam om man inte anser att affischer för kulturella aktiviteter är reklam.

Bilder uppsatta på en vägg

Om man har cuc kan man handla varor som inte finns i cup-butikerna. Alla försöker därför få in så mycket pengar som möjligt i den konvertibla valutan. Dricks är obligatoriskt. Man är kreativ och öppnar de mest underliga små butiker t.ex, i trappuppgångar. 

 

Ett litet gatukafé

Varje gång någon fotograferade mannen
skulle de också ge honom en slant

Havanna

Tillbaka i Havanna igen efter sex dagars utflykt till Viñales och Trinidad.

Det märks att Havanna med sina 2 miljoner invånare är mycket större än Tinidad, som bara har 78 000. Havanna är tuffare, ruffigare och intensivare. Här finns en större andel fattig (tror jag) och massor med förfallna hus - nästan ruiner. Men även här reparerar man för fullt.

Första kvällen, efter återkomsten, gick vi till Revolutionsplatsen och tittade på Granma - båten Castro använde vid det andra revolutionsförsöket 1956. Sen strövade vi runt i Gamla stan, tittade på Plaza de Catedral, drack vår "före middag drink" och åt middag.

För att få se mer av Havanna än Gamla Stan åkte vi en runda med en "Hop on Hop off" buss. Vi åkte utefter Malecon (den långa stranden) i flera km, sen svängde vi in på Plaza de Revolucion och tittade på jätteporträttet i koppartråd (tror jag) av Che. Väggstatyn var gjord efter fotografen Kordas världsberömda porträtt.

Havanna ser ut som vilken annan stor stad som helst, på dessa breddgrader. Många fina villor i välskötta trädgårdar men också hus som behöver repareras. Vi skulle lika gärna kunnat vara i Florida.

Men en sak skiljer Havanna från de flesta andra städer utanför Kuba - bilarna. Här är det som man samtidigt befinner sig på 1950-talet och 2000-talet.